Stillasittande är en av de största folkhälsoriskerna och behovet av motion och rörelse har aldrig varit större än i dag. Enligt en rapport från nordiska ministerrådet är svenska barn de mest stillasittande i Norden. Samtidigt är bristen på idrottsytor runt om i Sverige ett hinder för många barn och unga att röra på sig.
För att möta behovet av fler bostäder har stadsdelar i snabb takt förtätats. Men när det går snabbt blir det ofta fel. Ett vanligt fel är att ytor för anläggningar glöms bort.
En ny undersökning visar att 9 av 10 anser att det är viktigt att det finns en idrottshall i anslutning till skolan och 94 procent anser att tillgången till idrottsanläggningar har stor betydelse för barns hälsa. Antalet idrottsplatser har inte ökat på 30 år samtidigt som vi blivit 1,4 miljoner fler. Vi är oroliga att glappet ökar med dagens höga byggtakt.
Sjukvårdskostnader kopplade till stillasittande ökar successivt. Därför har regeringen lovat mer idrottsundervisning och mer daglig rörelse i skolan. Det är bra, men det är minst lika viktigt att skapa bra förutsättningar för människor att idrotta även på fritiden. Då behöver tillgången till idrottsytor tas på allvar i samhällsplaneringen.
Bristen på idrottsytor gör att många barn inte rör sig i den utsträckning som de borde. Att det finns anläggningar för både inom- och utomhusidrott är en viktig del av ett socialt hållbart samhälle. I forskningsrapporten "Idrottens samhällsnytta" (2017) påvisar flera exempel att ju närmare man har till en idrottsanläggning, desto mer idrottar och motionerar man.
Trots det har kommunerna i dag inga krav på sig att planera för idrottsytor. Detta leder dessvärre till att idrottsytor och mötesplatser försvinner ur den kommunala planeringen. Samtidigt ser vi flera exempel på hur nya idrottsytor bidrar till ökad fysisk aktivitet. Goda exempel är bland annat de näridrottsplatser som byggs. Ett annat exempel är den nya idrottshallen i Brokind utanför Linköping som invigs i vår. Men det är långt ifrån tillräckligt och tyvärr kan vi i dag inte se samma goda exempel i våra större städer.
Där ska det ofta gå fort och alltför ofta blir det fel. Därför vill idrottsrörelsen att ordet idrott skrivs in i plan- och bygglagen (PBL). Det skulle säkerställa att kommunerna tar med idrotten i samhällsplaneringen och planerar in idrottsytor när nya bostadsområden byggs och befintliga utvecklas.
Varken väljarnas röst eller vår argumentation möter positiv respons bland riksdagspartierna. I en enkät som Riksidrottsförbundet har skickat till partierna vill bara Vänsterpartiet att ordet idrott ska skrivas in i PBL.
Idrottsrörelsen, med över 20 000 föreningar, vill vara med och ta ansvar för en bättre folkhälsa och för att alla som vill och kan ska få vara med, men då behöver politiken ge oss förutsättningar att göra det – vi behöver politiker som ser till att bygga för vår hälsa.
Kristin Lönnqvist
distriktsidrottschef Östergötlands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna
Johan Råsbrink
idrottsstrateg anläggningar, Östergötlands Idrottsförbund