Ett byggprojekt kan bli en motor för en positiv utveckling av ett område och ändra människors förutsättningar till goda livsvillkor. Vi kan bygga ett samhälle med ökad trygghet, hälsa, sammanhållning och en inkluderande arbetsmarknad. Ett ökat fokus på socialt värdeskapande i planering och byggande av samhället har enorma samhällsvinster att hämta.
I det nya byggprojektet Västra hamnen i Malmö har de sociala värdena en central roll för att skapa ett bättre och mer inkluderande område:
1. Femton långtidsarbetslösa togs in som praktikanter.
2. Förutsättningar ges sociala företag och ideella föreningar att etablera sig i fler delar av staden, som Yalla Trappan, ett arbetsintegrerande socialt företag och kvinnokooperativ på Rosengård i Malmö.
3. Olika typer av boendeformer blandas.
Upprustningen av miljonprogrammet Vivalla i Örebro, ett område med hög arbetslöshet och segregation, har involverat ett åttiotal långtidsarbetslösa boende i området. Detta har lett till mer innanförskap och en positivare och säkrare boendemiljö.
I Göteborg fick åtta praktikanter som stod utanför arbetsmarknaden jobb efter en praktik under ett bostadsutvecklingsprojekt som Skanska drev i Kvibergs Entré och Örgryte Torp, i Göteborg. Den samhällsekonomiska lönsamheten efter två år motsvarar 8 miljoner kronor, i minskat behov av stöd från samhället. Men de stora vinnarna var såklart kandidaterna.
Skulle vi skala upp de sociala lösningar ett byggprojekt kan erbjuda finns enorma samhällsvinster att plocka hem, såväl mjuka som ekonomiska. Behovet finns över hela Sverige.
Sverige skulle kunna bli bättre på att planera mötesplatser för att få in jämställdhetsfrågorna och barn- och äldreperspektiv, och involvera civilsamhället som lokal polis, skola och lokala organisationer i planeringen när vi bygger. Kommuner och myndigheter måste ställa högre krav i upphandlingar för markanvisningar och i planering samt utveckling av bostadsområden och stadsdelar.
Vi vet att det går att bygga för ett tryggare och mer jämställt samhälle med mer liv och sammanhållning mellan husen. Det handlar om hur fördelningen mellan bostadsrätter och hyresrätter ser ut, om belysningsprogram och att placera skolan så att den integrerar människor från olika stadsdelar och områden och om att planera så de boende kan mötas. När alla vågar röra sig utomhus efter mörkrets inbrott blir miljön mera jämställd. När man bygger mötesplatser där alla kan känna sig trygga möts olika grupper av människor, vilket ger ökad sammanhållning. Då blir området mer attraktivt, vilket i sin tur skapar en större investeringsvilja och lägger grunden för en långsiktigt positiv utveckling.
Roba Ghadban
chef för social hållbarhet Skanska Sverige
Johan Gerklev
hållbarhetschef Skanska Sverige