Bristande kunskap hindrar smart bistånd

Kunskapen om effektiv fattigdomsbekämpningen måste öka, skriver Anneli Rogeman från biståndsorganisationen We Effect.

Debatt2014-12-15 05:55
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svenskarna ger mer bistånd per capita än något annat folk. Trots det är kunskapen om hur fattigdom bäst bekämpas låg. Bara drygt var tionde i hela riket, 12 procent, svarar att stöd till jordbruk och skogsbruk är effektivast för att bekämpa fattigdom i utvecklingsländer. Det visar en undersökning som We Effect låtit genomföra. Motsvarande siffra för Östergötland var 11 procent.

Satsningar på demokrati, jämställdhet, utbildning och mycket annat är naturligtvis också viktiga för utvecklingsländernas framtid. Men stöd till jordbruk är mer effektivt. Världsbanken visade i sin årsrapport från 2008 att ekonomisk tillväxt inom jordbruket är minst två gånger så effektiv för att minska fattigdom som tillväxt inom andra områden. Andra studier har visat att stöd till just jordbruket i låginkomstländer kan vara upp till fem gånger så effektivt för att minska fattigdomen.

Egentligen är det självklart: 75 procent av världens fattiga och undernärda människor lever direkt av jordbruket eller av det som jordbruket ger, ofta är en familjs odlingsyta inte större än en halv fotbollsplan. Om deras jordbruk kan bli mer produktivt – genom utbildning, hjälp att organisera sig, stärkt motståndskraft mot klimatförändringar, förbättrade lagringsmöjligheter och tillgång till marknader – kan de ta sig ur fattigdom och hunger.

Genom smarta satsningar på småskaligt jordbruk i utvecklingsländer får fler människor mat på bordet samtidigt som påverkan på klimat och miljö minskar. Beräkningar visar också att om kvinnor i jordbruket får tillgång till samma resurser som män, i form av jordbruksteknik, kunskap, med mera, så kan skördarna öka så mycket att 100 miljoner människor slipper gå hungriga. Ökad jämställdhet inom jordbruket bidrar alltså till ökad produktivitet och är därmed smart bistånd.

I dag satsar Sverige mindre på jordbruket i fattiga länder än vad många andra industrialiserade länder gör. Andelen av det svenska biståndet som går till jordbruk och skogsbruk är 3,7 procent, medan genomsnittet för OECD är 5,5 procent, enligt statistik från OECD:s biståndskommitté DAC.

Kunskapen om vad som är smart bistånd finns – men den måste nå ut bättre och trycket måste öka på våra politiker att prioritera bistånd till jordbruk. Den som vill kämpa för världens fattiga, måste också kämpa för deras jordbruk.