Ojämlikheten har många olika orsaker och konsekvenserna tar sig uttryck på flera olika sätt. Inte minst genom oroligheterna som har eskalerat de senaste åren. Något som inte har lika våldsamma konsekvenser men ändå är en viktig del av inkluderingen och folkhälsan är ojämlikheten av tjejers deltagande i idrottsaktiviteter. Vår erfarenhet visar att det finns en stor skillnad på tjejers deltagande i organiserad idrott beroende på var deras föräldrar är födda. Det finns inga enkla lösningar för att ändra detta, men vi kan visa på några metoder som har visat sig vara framgångsrika för att skapa en modern idrottsrörelse för fler tjejer i Linköping. 

Bollihop drivs av KFUM Linköping och har verksamhet i stadsdelar i Linköping som präglas av sociala och ekonomiska utmaningar. Ambitionen har varit att erbjuda idrott på ett sätt som möjliggör deltagande och inkludering på målgruppens egna villkor. En central del för Bollihop är att ekonomiska förutsättningar inte ska vara ett villkor för att delta i aktiviteterna. Aktiviteterna är kostnadsfria och inga speciella kläder eller utrustning krävs. Verksamheten inspireras av spontanidrott; organiserad med återkommande aktiviteter och med bestämda ledare, tider och platser, men där deltagandet sker spontant. Att möjliggöra deltagande handlar även om att skapa förebilder, att rekrytera ledare som unga tjejer kan identifiera sig med. Många av ledarna bor själva i de stadsdelar där Bollihop är verksamma och är eller har varit aktiva som spelare. Detta skapar goda villkor för att ledare och de unga tjejerna ska förstå varandras förutsättningar. Det underlättar också i kontakten med föräldrarna och andra aktörer i lokalsamhället.

Vi tror det finns många anledningar till att Bollihop lockar så många tjejer. Framför allt handlar det om att de tjejer som kommer på träningarna sticker ut som annorlunda i nästan alla andra idrottssammanhang, bland annat utifrån klädsel och religiös tillhörighet. I Bollihop passar de in från början eftersom aktiviteterna också organiseras för att de ska passa in. Ingen förväntar sig att det ska finnas föräldrar som kan skjutsa, att föräldrar har möjlighet att planera tillvaron runt träningar och matcher, eller har råd med träningsläger och nya träningskläder. Vi i samhället måste våga erkänna att det finns strukturer som bestämmer vad som är normer och dessa måste vi våga utmana för att fler ska känna sig inkluderade.

Under dessa sex år har vi utmanat strukturerna och normerna i samhället vilket har skapat en framgångsrik verksamhet som har lockat hundratals tjejer som tidigare inte deltagit i idrott, och nu också deras mammor genom specifika träningar för kvinnor. För att verksamheter som denna ska fortsätta att finnas i samma skala krävs engagemang, förståelse och långsiktig finansiering. Inkludering i idrotten har möjlighet att bidra till en känsla av gemenskap och tillhörighet både för barn och deras föräldrar. Vi vill se tillgången till idrott och fysisk aktivitet som en rättighet för alla och ett mer inkluderande föreningsliv har potential att bidra till en mer positiv samhällsutveckling. Vi är övertygande om att investeringen i tjejers deltagande i idrott kommer ge tillbaka flera gånger om, till alla berörda och till hela samhället.

Sahar Khalili, projektledare, Cicci Björk, verksamhetsansvarig, Ella Sjösvärd, ledare och före detta projektledare, Micaela Nilsson, ledare Ryd, Katrina Bud, aktivitetsledare Skäggetorp, Farhiya Abdirahman, aktivitetsledare Berga och Asha Sheikh Abdiwahab, aktivitetsledare Ryd