Grunden till den åkermark som i dag brukas i Sverige skapades för 10 000-15 000 år sedan när inlandsisen drog sig undan norrut. Då hade den flera kilometer tjocka inlandsisen genom sin enorma tyngd och rörelse malt sönder berggrund till fin jord.
Åkermark bildas alltså genom enorm långsiktiga och omvälvande geologiska processer i naturen. Därför måste åkermark betraktas som en ändlig resurs. Det bildas helt enkelt inte mer åker. Därför måste åkermarken behandlas med respekt och vördnad.
Den naturliga bördigheten och produktiviteten hos åkermark är avhängigt det geologiska ursprunget – mineralsammansättningen. Genom bördighetsfrämjande odlingsåtgärder förbättras sedan avkastningen hos råmarken.
1960 skulle 1 ha åkermark försörja 2,4 personer med livsmedel.
2015 skulle 1 ha åkermark försörja 5,2 personer med livsmedel.
2050 ska 1 ha åkermark försörja minst 6,9 personer med livsmedel.
Vissa uppskattningar pekar mot att jordens befolkning behöver 60 procent mer mat år 2050 än idag. Det växande matbehovet är inte bara kopplat till befolkningstillväxten, utan lika mycket till förändrade matvanor i Asien och på andra håll.
Jordens växande befolkning kommer inte bara att behöva mer mat. Den kommer också att behöva fler bostäder, sjukhus, andra offentliga byggnader och en större infrastruktur som till exempel vägar och järnvägar.
Ett exempel. En motorvägsavfart vid Öresundsbron tog 30 hektar åkermark i anspråk. Den skulle man ha kunnat odla så mycket spannmål på som hade räckt till att producera 500 000 brödlimpor per år.
Krafttag måste omgående till på hela jordklotet för att de ökade markbehov som den växande befolkningen och all annan expansion förorsakar inte får drabba den brukningsbara åkerjorden.
Detta gäller naturligtvis också här i vår kommun Vadstena, som förnärvarande befinner sig i en expansiv fas med flera pågående byggprojekt och ännu flera, som kommer att startas genom förtätningar i den befintliga bebyggelsen.
Vi har stora möjligheter att klara detta i Vadstena. Genom att till exempel förtäta i redan bebyggda områden, att bygga något högre inom vissa områden, att inventera var det finns mark som redan är förstörd ur jordbrukssynpunkt och var det finns mark som aldrig varit lämplig ur jordbrukssynpunkt.
Enligt vår uppfattning bör en inventering ske av hela kommunens yta där man dels pekar ut jordbruksmarken som inte får bebyggas och dels pekar ut var man anser att det går att bygga på ett bra sätt i övriga områden. Den här inventeringen behöver sättas igång snarast så att den är klar tills den nya översiktsplanen skall utarbetas.
I översiktsplanen måste det sedan finnas mycket bestämda skrivningar om att jordbruksmarken skall användas till jordbruksändamål och inget annat.