Det är också dessa motiveringar som legat bakom Alliansens politiska beslut om att avveckla Skäggetorpsskolan och genomföra en elevflytt. Den låga måluppfyllelsen bland eleverna på Skäggetorpsskolan påverkar elevernas möjligheter att fortsätta studera på gymnasiet, vilket i sin tur begränsar deras inkludering i samhället.
Det brukar sägas att nyckeln är språket in i samhället. Goda språkkunskaper möjliggör för individen att vara en fullvärdig medborgare och skapar en känsla av tillhörighet i samhället. Eleverna behöver ges möjlighet att bygga upp sitt sociala och språkliga kapital. Vi uppnår inte detta genom att exkludera delar av befolkningen från centrala aspekter av ett fullvärdigt samhällsdeltagande.
I Sverige har man under lång tid enbart fokuserat på de nyanlända barnens språkliga färdigheter. Vi kan numera också se att barn som är födda i Sverige till invandrade föräldrar men som går på förskolor och skolor i segregerade områden hamnar efter i sin språkliga utveckling. Häromåret gjordes en studie i Biskopsgården i Göteborg som visade att tre av fyra barn i förskolan inte hade det ordförråd de borde ha för sin ålder. En majoritet av dessa barnen var födda i Sverige men vistades i en miljö som inte gynnade deras språkinlärning. Hur stor betydelse kunskaper i svenska har för elever med invandrarbakgrund, både vad gäller välmående och framgång i skolan, visar en rapport från OECD, där Sverige sticker ut jämfört med andra OECD-länder. I Sverige hamnade runt 60 procent av elever födda utomlands i gruppen för lågpresterande elever. Motsvarande siffra för länder som till exempel Tyskland och England var 40 procent.
I området Skäggetorp finns cirka 50 olika språkgrupper representerade. Kombinationen av för lite kontakt med elever som har svenska som modersmål samt för dålig eller icke-befintlig modersmålsundervisning medför att många elever är ”halvspråkiga”. Språkutvecklingen stagnerar hos eleverna och många har svårt att nå upp till målen för att få behörighet till gymnasiet.
Vi står fast vid att beslutet kommer innebära en tryggare arbetsmiljö, en ökad inkludering och en bättre språkutveckling i och med mötet med elever som talar svenska. I kärva tider krävs modiga politiker som vågar ta tuffa beslut. Det som behövs är att eleverna känner sig mer inkluderade i sin skolmiljö i synnerhet, och därigenom i samhället i allmänhet.