Nationellt centrum för suicidalforskning och prevention (NASP) beskriver en oroande trend i Östergötland med ökad frekvens självmord från 12,8 till 17 självmord per 100 000 invånare de senaste fem åren.
För att bedriva en god vård vet vi att ett värdigt bemötande med kontinuitet och inte minst en bra uppföljning är viktigt. Det måste också vara lätt att få vård. Väntan på att komma till vården är ofta förödande för både den som är sjuk men även för anhöriga.
Vi vet samtidigt att psykologiska resurser främjar psykiskt hälsa och är skyddande faktorer som kan hjälpa människor att hantera stress och påfrestningar med ökad upplevt hälsa trots sjukdom eller svåra livshändelser.
För vuxna personer handlar det ofta om hur ångest, rädsla och utmaningar hanteras i livet. Hos barn finns ett tydligt samspel med familj, skola och hur samhället är organiserat.
Därför behöver skolor och arbetsplatser utvecklas med hälsofrämjande insatser. Det behövs en kraftsamling för att utveckla ett mera hälsofrämjande samhälle. Ett arbets- och vardagsliv med krav som svarar mot människors förmågor.
En väl fungerande psykiatri förutsätter att patienter och anhöriga är delaktiga, informerade och får ett bra bemötande men också tar eget ansvar och har förståelse varför vården gör de insatser som anses nödvändiga. Ofta kan det vara så att personen själv inte ser att man behöver hjälp.
I dessa fall vilar ett stort ansvar på anhöriga, skola och arbetsledning. Därför är det av stor vikt att få rätt insatser i ett tidigt skeda av ett sjukdomsförlopp och att få verktygen som gör att man kan leva ett gott liv med sin sjukdom. Då förutsätts kompetens och kapacitet för att utföra välfärdsuppdraget – ett skyddsnät med täta maskor.
Att satsa på mobila team med kompetens kring psykisk ohälsa kan i stor utsträckning förhindra inläggning på sjukhus och framförallt ge tillgång till vård i ett tidigt skede. Det akuta skedet är oftast dramatiskt med ett stort behov av utbildad personal med kompetens inom psykiatri.
I norra Stockholms sjukvårdsområde finns sedan 2015 en PAM-enhet – en akutambulans med ambulanssjukvårdare och utbildade psykiatrisjuksköterskor som gör bedömningar på plats för att hitta individuella lösningar.
Psykiatriambulansen avlastar akutsjukvården och samverkar med polisen. Vi har mobila omvårdnadsteam i den västra länsdelen av Östergötland. Detta är bra men inte tillräckligt och ska kunna erbjudas oavsett var man bor i länet.
En psykiatriambulans skulle komplettera de mobila teamen och avlasta primärvården, akutmottagningar och polis. Det innebär mer flexibla lösningar i personens närmiljö, en snabbare återhämtning och en bättre prognos. Vi tror att en satsning på mobila enheter behövs för att rädda människors liv.
Vi tillhör alla samhället och har ett gemensamt ansvar. Vi vet att det i civilsamhället finns många olika aktörer som har och som tar ansvar i att förebygga psykisk ohälsa.
Kyrkan är en av aktörerna där man arbetar mycket med existentiell hälsa – att människan är en sammansatt helhet, både kropp och själ. Kyrkan är bra på samtal om livsfrågor och har stor kompetens kring detta och är många gånger en outnyttjad resurs.
Att knyta ihop profession och det civila samhällets aktörer bildar en stark kraft att räkna med. Att vara flexibel och våga se lösningar utanför sitt egna och att arbeta mer med samverkanslösningar tror vi kan vända den negativa trenden inom psykisk ohälsa.