Kompetensförsörjningen är en stor utmaning. Arbetslösheten ökar samtidigt som arbetsgivare har svårt att hitta folk med rätt kompetens. Många arbetslösa har inte den utbildning som krävs.
För att klara situationen i ett tufft ekonomiskt läge krävs väl avvägda prioriteringar av regeringen. Skattepengarna ska användas där de gör störst nytta. Tyvärr ser vi nu det motsatta.
I september presenterade regeringen en satsning på yrkesutbildning; drygt 1,3 miljarder kronor ska förstärka yrkesvux. Det innebär cirka 16 500 nya utbildningsplatser. Utbildningsformen folkhögskola omfattas inte av satsningen.
Kommunerna har sedan 2017 kunnat söka statsbidrag för yrkesvux, ett bidrag som Skolverket fördelar. Men en stor del av statsbidraget kommer aldrig till användning.
Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har vid ett flertal tillfällen pekat på problem med statsbidraget och dess utformning. Kommunerna har svårt att planera för och ordna utbildningsplatser – de vill i högre grad själva kunna dimensionera platser på yrkesvux, utifrån elevernas och arbetsmarknadens behov. För få sökande, brist på lärare och praktikplatser utgör hinder. Statsbidraget kräver också omfattande administration. Stora delar av statsbidraget får därför återbetalas.
Skolverkets uppföljning av yrkesvux bekräftar också SKR:s bild av svårigheten med att rekrytera elever. En jämförelse mellan statens anslag till yrkesvux och kommunernas redovisning visar att endast 68 procent av statsbidraget används. Nästan en tredjedel av statens anslag till yrkesvux används alltså inte. Och detta är ingen nyhet för regeringen.
Av tidigare budgetpropositioner framgår att yrkesvux inte utvecklas volymmässigt i förväntad takt, att statsbidraget bör kunna utnyttjas i högre grad och att yrkesvux behöver anpassas mer till arbetsmarknadens kompetensbehov. Ändå satsas i budgeten för 2024 ännu mer på yrkesvux, som uppenbart dras med allvarliga problem.
Regeringens fokus på yrkesvux bekräftades och förstärktes i oktober då man meddelade en särskild satsning på yrkesvux i expansiva regioner för den gröna omställningen; 125 miljoner kronor tillförs motsvarande cirka 2 000 utbildningsplatser.
Folkhögskolan – vars verksamhet omfattar både yrkesutbildningar och yrkesförberedande utbildningar – är dokumenterat framgångsrik. Nästan samtliga deltagare går direkt ut i arbete eller till vidare studier på framför allt högskola/universitet. På folkhögskolan har vi förmågan att leva upp till politikernas förväntningar. Vi använder varje krona i statens anslag till folkhögskolorna för att utbilda för jobb, och bidra till kompetensförsörjningen.
Om utbildningsminister Mats Persson (L) menar vad han framhåller om vuxenutbildning; att regeringen måste göra tuffa prioriteringar och därför satsar stort på yrkesvux; utbildningar som ska leda till jobb, bör han omprioritera och inkludera utbildningsformen folkhögskola. En politik som nedprioriterar folkhögskolan är både bakvänd och obegriplig.