Alla barn passar inte in i samma mall. För många passar en montessoripedagogik eller waldorfskola bättre än den kommunala. Och för att möta varje barns individuella förutsättningar och behov finns det viktigt värde i att kunna välja skola.
När Miljöpartiet en gång i tiden ställde sig bakom friskolereformen var det för att vi önskade en mångfald i pedagogiken. En möjlighet att låta barn vara olika och att göra det möjligt för föräldrar att välja en skolgång som passar barnet. Till skillnad från de borgerliga partierna är vårt mål alltid barnens bästa – aldrig företagens. När vi nu ser hur barns skolgång förvandlas till en marknad och föräldrarna till kunder har systemet havererat och syftet med reformen förvrängts.
För skolan är ingen marknad. Barns skolgång ska inte vara spekulativa investeringar för vinstdrivande företag. Utvecklingen på friskolemarknaden har under alltför lång tid tillåtits skena med en större skolsegregation och skattepengar i företagens fickor som följd. Det är hög tid att reformera friskolesystemet:
Stoppa vinstuttagen. Mångfald är bra och eldsjälar som vill bedriva pedagogik på andra villkor än i den kommunala skolan ska uppmuntras till det. Men den som driver skolverksamhet för att kunna börsnotera den driver skola av fel anledning. Låt pengarna stanna där de hör hemma. Om det blir pengar över så låt dem stärka undervisningen och barnens framtid kommande år – inte försvinna ner i fickorna på riskkapitalister.
Reformera skolpengen. Idag fördelas resurser mellan skolor utifrån en tanke om att olika huvudmän verkar utifrån samma förutsättningar. Men det offentliga varken kan eller ska lämna ifrån sig ansvaret för barnens utbildning. En friskola kan stänga utan varsel och då ska alla elever beredas plats i den kommunala skolan. Eller så kan en friskola etablera sig i en kommun och plötsligt går kommunen med underskott eftersom de sitter kvar med lokaler och personal. Därför är det inte heller rimligt att skolpengen fördelas lika mellan privata och kommunala skolor. Skattemedlen ska fördelas dit de behövs och de kommunala huvudmännen som alltid ytterst har ansvaret för eleverna måste få resurser för att upprätthålla det ansvaret.
Offentlighetsprincipen måste vara självklar. Betyg ska ges efter kunskap och för att kontrollera att så sker måste offentlighetsprincipen gälla alla skolverksamheter. Det borde vara fullständigt självklart - skolan är ett av de mest centrala offentliga uppdragen och naturligtvis ska vi veta vad våra pengar går till. En verksamhet som ser betygen som affärshemligheter hör inte hemma i vårt skolsystem. När skolor först väljer bort svagare elever och därefter ger starka elever bättre betyg än de förtjänar förstärks segregation på ett oacceptabelt sätt. En kontinuerlig uppföljning av betyg och jämlikhet i skolan är en förutsättning för friskolesystemet.
Vi vill se en svensk skola där lärare som brinner för undervisningen får möjlighet att organisera sig utanför den kommunala stordriften. Det finns en lång rad aktörer i Sverige idag som gör just detta, idéburna skolor med barnens utbildning som mål, som ger plats för barns olikhet och behov och vars syfte med verksamheten är just skola, inte utdelning.
Det är dags att reformera friskolesystemet så att det styr mot en bättre skola för fler. Börsnoteringar och vinstutdelning har ingen plats i en jämlik skola. Istället måste ett övergripande mål styra i framtiden: En god utbildning för alla ungar, oavsett föräldrarnas bakgrund eller ekonomiska förutsättningar.