Svar på nyhetsartikeln "Mottagning för barn med postcovid hotas av nedläggning" (29/8):
I kölvattnet av covid-19-pandemin, som brutit ut under 2020, såg vi flera barn som kämpade med olika typer av kroppsliga symtom och hjärntrötthet. Det var klinikledningen inom Barn som tog beslutet att tillsätta en särskild mottagning för denna grupp. Varför var dessa barn så utmattade och varför orkade de inte delta i den skolgång som tidigare varit en självklarhet?
Inom den här verksamheten, som är unik i sitt slag i Sverige, möter medarbetare med olika professioner barn som under flera år lidit av symtom som de inte själva kunnat sätta ord på. Föräldrar vittnar om att de fått kämpa för sina barn i vårdapparaten för att får reda på var som hänt sina barn och vad symptomen beror på. Genom mottagningens arbete får de nu en bekräftelse och en förklaring som blir en stor lättnad.
Postcovidsymtom är en utmaning som kräver en metodik som inkluderar både medicinska och psykosociala aspekter. Stressorer och obalanser i barnens liv hanteras genom en balanserad och gradvis ökning av aktiviteter. Detta multimodala tillvägagångssätt har visat sig vara en framgång och en nödvändighet för att hjälpa dessa barn att återfå en god hälsa.
Förödande nog hotas nu denna viktiga verksamhet. Det är svårt att förstå hur en sådan liten investering – med en budget på 3,5 miljoner och flera doktorander – skulle riskera att läggas ned. Den tvärvetenskapliga modellen som har visat sig vara en förutsättning för framgång är nu som det verkar hotad av regionens svåra ekonomiska läge.
Miljöpartiet är väl medvetet om att svåra prioriteringar måste göras men vi ställer oss mycket tveksamma till klokskapen i detta. Postcovidsymtom är inte ett fenomen som kommer försvinna, och genom att stänga ned denna verksamhet riskerar vi dessutom att gå miste om möjligheten att etablera ett nationellt kompetenscentrum för forskning och vård inom postcovid.
Världshälsoorganisationen, WHO, har pekat på postcovidsymtom som ett folkhälsoproblem. Det är nu vår plikt som regionpolitiker att agera och upprätthålla mottagningen i Linköping och utveckla den med målsättningen att det ska bli ett nationellt kompetenscentrum. Vårdens och samhällets framtid är beroende av vårt beslut att inte bara rädda en verksamhet, utan att investera i våra barns välbefinnande och vår gemensamma kunskapsutveckling. Låt mottagningen få vara kvar och utöka verksamheten till ett nationellt kompetenscentrum.