Det har sedan valet 2022 pågått en något märklig konflikt inom den politiska oppositionen i Linköping. Den har i grunden handlat om den på kommunallagen byggda kommunala beslutsordningen och har bland annat gällt barn- och ungdomsnämndens beslut om nedläggning av ett antal skolor och nu senast socialnämndens beslut att lägga ner verksamheterna Lotsen och Reaktiva.
Då de sedan valet styrande partierna i kommunen (S+M) inte har någon egen majoritet i kommunfullmäktige har några av oppositionspartierna sett en möjlighet i att i ett par frågor försöka samla alla de övriga partierna mot S+M-styret och på så sätt kunna förändra vissa nämndbeslut genom att lyfta dessa till kommunfullmäktige. Vilket är formellt möjligt om man bara kan samla sig kring ett gemensamt förslag.
Men vad man då tycks ha bortsett ifrån är att det i så fall krävs att man först måste frånta eller förändra de berörda nämndernas delegation. Det vill säga rätten att fatta beslut inom sina egna verksamhetsområden. Något som, förutom att det är kommunalrättsligt tveksamt, skulle få förödande konsekvenser för den kommunala beslutsordningen.
Ett annat exempel på denna bristande respekt för det kommunala regelverket är när ett av oppositionspartierna i vetskap att man ändå inte kommer att få igenom sitt förslag, föreslår en finansiering av sina vallöften och sina budgetförslag som i grunden strider mot kommunallagen.
Det är bra för demokratin och den politiska debatten att det finns en aktiv och livaktig politisk opposition i kommunen. Men även en sådan måste hålla sig till kommunallagen och det kommunala regelverk man själva varit med att besluta.
Därför är det bra att det även finns ett oppositionsparti som Centerpartiet som inom ramen för den kommunala beslutsordningen genom konstruktivt förhandlingsarbete kan uppnå konkreta resultat. Som i fallet Lotsen och Reaktiv nu innebär att en motsvarande verksamhet kan finnas kvar om än i annan form och med annan huvudman.