Är skolornas OH-kostnader rimliga?

På vilket vis har den kraftiga OH-kostnaden bidragit till ökad service och kvalitet för skolorna, skriver debattören.
På vilket vis har den kraftiga OH-kostnaden bidragit till ökad service och kvalitet för skolorna, skriver debattören.

Samtidigt som skolorna förväntas hålla sig inom en snäv budget verkar inte samma förhållningsregler gälla inom utbildningsförvaltningen där OH-kostnaderna ökat från 13 till 23 miljoner på 5 år, skriver Cecilia Helber, Linköpingslistan.

Debatt 25 maj 2023 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det kan inte ha undgått någon att skolor, från förskola ända upp till gymnasiet, påverkas av både “effektivt lokalutnyttjande” samt en underfinansierad budget. I denna anda får lärare lämna trygga anställningar för en i vissa fall oviss framtid i kommunens bemanningsenhet och undervisa maxade klasser med en arbetsmiljö som har övrigt att önska för både lärare, elever och andra verksamma i skolan. Många lärare vittnar om att de, trots lång utbildning, väljer att skola om sig. Skolan som arbetsplats håller helt enkelt inte måttet. 

Samtidigt som skolorna förväntas hålla sina verksamheter inom en mycket snäv budget verkar inte samma förhållningsregler gälla inom utbildningsförvaltningen där OH-kostnaderna tillåtits öka från 13 till 23 miljoner på 5 år (!). En av de allra dyraste posterna är den som först hette Digitialisering Infrastruktur (2019–2022) och nu, utan vidare förklaring kallas Digitalisering nätverk vilket har ökat kostnaden med 710t kronor. Centrala elevhälsan, står också för en stor kostnad, trots att skolornas egna elevhälsoteam ofta är underbemannade med en mycket hög arbetsbelastning. HR-konsulter som tidigare legat på enheterna är även det mycket dyrt för skolorna, oavsett om de har stort behov av tjänsten eller inte. Själva förvaltningen har tillåtits svälla ut rejält med löner och omkostnader som nästan fördubblats det senaste året. Detta samtidigt som skolorna uppmanas strama åt sina verksamheter. Totalbudgeten, som varit ganska stabil 2019–2022, har ökat med 47 procent det senaste året. Kostnaden per elev har dessutom ökat med dryga 52 procent!

 

Skolorna är nog inte alls ovilliga att betala för service och tjänster som är absolut nödvändiga för sina respektive verksamheter, men som alla goda konsumenter måste de, och vi, ställa oss frågan var den ökade servicen och tjänsterna består i för skolornas del som motiverar denna kraftiga kostnadsökning. Särskilt när kostnaden innebär färre vuxna i våra redan underbemannade skolor.

Det är därför berättigat att ställa följande frågor till styrande skolpolitiker: På vilket vis har den kraftiga OH-kostnaden bidragit till ökad service och kvalitet för skolorna? Hur motiveras höga OH-kostnader när skolorna samtidigt är belagda med sparkrav?


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa