Är det möjligt att använda överskott från tidigare år?

Varje generations skattebetalare skall svara för sina egna välfärdskostnader, skriver debattören.
Varje generations skattebetalare skall svara för sina egna välfärdskostnader, skriver debattören.

På senare tid har det utbrutit en debatt om Linköpings kommuns ekonomi som i sak ställer frågan om det är möjligt att öka de kommunala utgifterna utan att öka skatteintäkterna, skriver debattören.

Debatt 12 januari 2024 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det enkla svaret är nej. Möjligen med det hypotetiska undantaget att en spendersam regering skulle höja statsbidragen till kommunerna utan att ställa några motkrav. 

Men frågeställningen kan ändå vara värd en saklig belysning. 

De alternativ till en skattefinansiering av en ökad kommunal verksamhet som diskuterats är:

1. Är det möjligt att i stället använda kommunala överskottsmedel från tidigare år?

Kommunens eventuella överskott från tidigare år läggs till kommunens eget kapital att användas i första hand för att minska lånebehovet vid framtida investeringar och därmed framtida behov av skattehöjningar. Men kan även till viss del, enligt givna regler, avsättas till en resultatutjämningsreserv (RUR) för sämre tider med sjunkande skatteintäkter. Det vill säga där vi snart är. Det är således pengar som enligt kommunallagen inte får disponeras hur som helst. Men även om vore tillåtet skulle det i så fall betyda att kommunen tog av sina besparingar för att finansiera dagens löpande kostnader. Ungefär som om man som privatperson tar ut de pengar man har på banken för att betala sina löpande kostnader för mat, kläder och bostad. Hur länge går det? Det vore därför inte bara juridiskt tveksamt utan även moraliskt.

 

2. Är det möjligt att ta ut högre utdelning från de kommunala bolagen?

I realiteten skulle det inte innebära något annat än en omfördelning av finansieringen av till exempel vård, skola och omsorg från kommunalskatten till bland annat fjärrvärmeavgifter, eltaxor och hyror. Det vill säga, att låta en delvis annan grupp av medborgare, bland annat boende i andra kommuner, stå för en större andel av kostnaderna för kommunens kärnverksamhet.

Även detta strider i grunden mot kommunallagen då kommunala bolag enligt denna skall bedrivas enligt självkostnadsprincipen. Vilket innebär en begränsning av kommunens möjligheter att ta ut utdelning från sina bolag för andra ändamål. Det vill säga att ta ut mer utdelning än bolagens egen verksamhet motiverar. 

Att tidigare och kommande generationers skattebetalare och kunderna hos våra kommunala bolag, i stället för dagens skattebetalare skall betala en del av den kommunala välfärden för oss som i dag får del av den står helt står i strid mot den princip som kommunen tidigare tillämpat. Att varje generations skattebetalare skall svara för sina egna välfärdskostnader.

När vissa partier i kommunen nu säger sig vilja öka de ekonomiska anslagen till i stort sett alla kommunal verksamhet skall det alltså ses mot bakgrund av att man saknar en realistisk finansiering eller anser att vi istället för att betala via skatten skall betala för det via avgifter på kommunala tjänster och boendekostnader. 


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa