Säkerhetsläget i omvärlden och den pågående coronakrisen har satt fokus på vikten av att rusta upp totalförsvaret, både civilt och militärt. Just nu debatteras försvarsbeslutet med tidsramen fram till 2025, där det enligt Försvarsmaktens egna beräkningar saknas 60 miljarder kronor.
Prislappen för ett rustat civilt försvar har vi ännu inte sett. Klart är dock att kriser till sin natur uppstår oväntat av så det kommer knappast räcka att enbart lägga upp stora lager av läkemedel och skyddsutrustning. Det är tvärtom sannolikt att nästa kris har en helt annan orsak och måste mötas med helt andra medel.
De investeringar som krävs för ett väl förberett totalförsvar handlar till stor del om anskaffning och utveckling av materiel och infrastruktur. En sådan uppbyggnad är tätt kopplad till det lokala svenska näringslivet. Det går inte att bygga upp ett svenskt totalförsvar som är importberoende.
En del av detta ligger inom traditionell försvarsindustri. Men 2020 är inte 1970. En betydande del, för att inte säga en av de viktigaste, finns numera i den svenska innovativa utvecklingsmiljön, som exempelvis tar fram system för artificiell intelligens och autonoma system. Förmågan till utveckling av dessa system blir i framtiden en avgörande faktor för hur starkt vårt försvar är.
Denna utveckling drivs till stor del av civila intressen där coronakrisen just nu slagit väldigt hårt. Den svenska IT-branschen är stor och en svensk framgångssaga som utvecklats sedan 90-talet. Medarbetarna är dock till stor del anställda som konsulter och enligt de statliga krisåtgärderna och permitteringsreglerna som gäller så måste de lämna först.
Detta är djupt olyckligt och riskerar att skada inte bara vår ekonomi, utan även vårt totalförsvar.
Här finns möjligheter att slå flera flugor i en smäll. Låt svenskt näringsliv vara med och bidra istället för att alla dessa människor ska gå hemma och göra ingenting. Lägg statens pengar på beställning av utveckling och innovation från företagen. Så kan vi bygga upp ett starkare totalförsvar och en framtida beredskap i Sverige.
För att fånga upp innovativa lösningar i mindre företag krävs nya arbetssätt. Företagen har inte totalförsvaret som en tänkt kund idag och finns inte heller på beställarens, försvarsmyndigheternas, bevakning. Det behöver skapas nya kontaktvägar.
Vi har två förslag för att genomföra detta: en innovationsarena och projekttävlingar.
I en innovationsarena kan breda frågor ställas till näringslivet. ”Hur kan er produkt bidra till att öka totalförsvarets förmåga?” De bäst genomarbetade svaren belönas och de som bedöms ha verklig potential får preciseras och utvecklas vidare. På detta sätt kan Totalförsvaret få in nya infallsvinklar och lösningar för framtidens behov.
För utvecklingsbehov där målet redan är definierat kan projekttävlingar där flera aktörer får samma fråga vara en mer effektiv metod. Totalförsvaret kan då få flera lösningar på samma problem, vilket blir en värdefull injektion på både kunskap och kreativitet i totalförsvaret.
Möjligheten finns att fånga upp detta nu. För staten innebär det inga ökade kostnader, utan enbart att man får något tillbaka för det som annars betalas ut som bidrag.
Företagens utvecklingsresurser står och väntar. Låt coronakrisen bli startpunkten för ett starkare totalförsvar ihop med näringslivet.
Lena Miranda, vd Linköping Science Park,
Erik Westman, vd Sylog Systems
Fredrik Landberg, Försvarsmaktsingenjör