Aktivt skogsbruk gynnar hållbarheten

LRF är inte emot hyggesfria skogsbruksmetoder. De används redan av många och intresset för dessa ökar.

Vi diskuterar gärna detta vidare ”på stubben, vid stubben”, skriver artikelförfattarna från LRF med adress Naturskyddföreningen.

Vi diskuterar gärna detta vidare ”på stubben, vid stubben”, skriver artikelförfattarna från LRF med adress Naturskyddföreningen.

Foto: Martina Holmberg / TT

Debatt2021-04-30 11:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Replik på "Vi måste ställa om till ett hyggesfritt skogsbruk" (17/4).

”Hyggen” behöver göras där det är lämpligt och där de gör nytta för arter som kräver mer öppna ytor. Det är viktigt att kunna föryngra med löv och tall som är pionjärträd och kräver ljus. Så det finns fördelar med olika brukningsmetoder.

Som skogsägare måste vi tänka långsiktigt med åldersfördelning och planering för olika åtgärder. Därför är det viktigt att beakta de olika faserna i skogsbruket och delarna i skogens omloppstid, med röjning, gallring och avverkning. 

Skogsbruket måste vara lönsamt för att vara hållbart på lång sikt och det behövs politiska styrmedel för att gynna både produktion och biologiska värden. 

Frihet under ansvar enligt skogsvårdslagen är en viktig anledning till att vi ser ökande insatser för biologiska värden jämfört med tidigare lagstiftning. Genom att skogsägare i generationer bedrivit skogsbruk på sina gårdar har biologiska öar med unika miljöer och olika mervärden skapats.

Skogsvårdslagen behöver inte ändras, det finns utrymme för ansvarsfullt skogsbruk redan nu.

Vi behöver också använda skogen till produkter vi använder i vårt dagliga liv. Sverige är en av de främsta exportörerna av sågade trävaror och pappersmassa i världen – med modern industri och ett skogsbruk som inte orsakar avskogning som kan vara problematiskt i andra delar av världen.

Vi har faktiskt aldrig haft så mycket skog i vårt land, en skog som årligen växer mer än vad som avverkas.  

Det stämmer till viss del att 80 procent går till ”kortlivade” produkter. Det är inte så konstigt eftersom träden är koniska och endast en del av trädet kan bli timmer. 

Resten nyttjas till pappersmassa, flis eller innovativa produkter som kan ersätta plaster, fossila bränslen, byggmaterial och mycket återvinns. En del av råvaran kommer från gallring, allt tas tillvara.

Kolets kretslopp är intressant. Det är cirkulärt och även om skogsbruket släpper ut mycket i hyggesfasen tas mer upp av ny skog i tillväxt varefter fotosyntesen i träden ökar. Därefter minskar upptaget när träden mognat och slutar växa och kol släpps ut när träd multnar.

Vi behöver nyttja skogen för bästa klimatnytta som råvara för att ersätta det fossila och för att lösa våra dagliga behov. 

Den växande skogen är viktig för kolinlagring och vi behöver samtidigt utveckla och värna biologiska värden där produktion och naturhänsyn förstärker varandra. Vi skogsägare ser ett brukande som gynnar hållbarhet både ekologiskt, ekonomiskt och socialt.

Vi diskuterar gärna detta vidare ”på stubben, vid stubben”.