I början av maj kom beskedet att Barnhälsovårdsenhetens psykologer föreslås minska i omfattning med nästan 30 procent. Barnhälsovårdsenheten är en länsövergripande enhet med lokalisering i de tre länsdelarna som erbjuder barn 0–5 år och deras föräldrar stöd och insatser för att identifiera, förebygga och hantera psykisk ohälsa hos små barn. Barnhälsovårdsenhetens psykologer är den enda verksamhet som erbjuder psykologiskt stöd till barn i förskoleåldern och deras föräldrar på primärvårdsnivå.
Från 2010 har familjer som sökt sig till enhetens psykologer ökat med över 70 procent. Under våren 2020 tog regionens politiker därför beslut om att utöka verksamheten med tre psykologtjänster för att kunna möta det ökade behovet av psykologstöd. Den nedskärning som görs nu innebär att inte bara dessa tjänster försvinner utan även ytterligare tjänster som rekryterats tidigare utifrån befintlig budget.
Konsekvensen blir att storleken på psykologstyrkan föreslås återgå till den som förelåg 2016, de vill säga 8,4 psykologtjänster i hela regionen. Östergötland kommer därmed inte följa de nationella riktlinjerna för antal barn per psykologtjänst, vilket innebär att förskolebarnen i Östergötland kommer att ha betydligt mindre tillgång till psykologstöd än övriga landet.
Den nedskärning som görs av Barnhälsovårdsenhetens psykologer saknar, utifrån vår kännedom, motstycke inom regionen, där minskning av personalfunktioner i snitt ligger på under 10 procent av personalstyrkan. Verksamheten har så länge den funnits aldrig överskridit sin budget, vilket uppenbarligen inte verkar spela någon som helst roll för beslutsfattarna.
Uppdraget är att barnhälsovårdsenheten ska vara en preventiv verksamhet, och verka för att förebygga psykisk ohälsa för barn i förskoleåldern. Med den planerade nedskärningen kommer väntetiderna till psykologkontakt öka drastiskt och enligt verksamhetens prognos kommer familjer inom kort behöva vänta i ett år på psykologkontakt. Nedskärningen innebär att cirka 300 familjer kommer att bli utan stödinsatser under nästa år. Detta kommer medföra kraftigt försämrad vård för regionens yngsta medborgare.
Ett års väntetid är mycket lång tid för ett barn i förskoleåldern. All forskning visar att de första åren av ett barns liv är avgörande för att lägga en god grund för psykisk och fysisk hälsa senare i livet. Uteblivna föräldrastödsinsatser riskerar försämrad föräldraförmåga, ökad risk för konflikter i familjen, skilsmässor och våld i nära relationer.
Exempelvis riskerar långvarig sömnproblematik hos småbarn, att påverka hela familjen, generera sömnsvårigheter hos föräldrar, med utmattningssyndrom och sjukskrivning som följd. Tidiga insatser för barn med utagerande beteende är avgörande för framtida förmåga att fungera i relation till andra. Uteblivet föräldrastöd för att hjälpa barn att reglera sina känslor i tidig ålder riskerar att i förlängningen öka risken för antisocialt beteende.
För barn med autism, vet vi att tidiga insatser är avgörande för förbättrad prognos av funktionsnedsättningen. En insats som nu riskerar att fördröjas betydligt. Som en viktig del av det förebyggande arbetet, erbjuder barnhälsovårdens psykologer behandlingar för föräldrar med depression i samband med föräldrablivande. Ytterligare en insats där det inte är försvarbart med långa väntetider. Långvarig depression i samband med föräldrablivande riskerar att försämra den viktiga anknytningen under spädbarnstiden och det föreligger risk för påverkan på barns utveckling, inom en rad utvecklingsområden.
Sedan 2020 är barnkonventionen lag i Sverige. En av grundprinciperna i barnkonventionen lyder:
* Barnets bästa ska alltid komma först.
När vuxna ska bestämma något som handlar om eller påverkar barn måste de alltid tänka på vad som är bäst för barnet. Ibland går andra saker före, men politiker och andra måste kunna visa att de har tänkt på barnen.
Det beslut som nu föreslagits kommer att få förödande konsekvenser och går stick i stäv med barnkonventionens principer och vi uppmanar regionens politiska ledning att ompröva i vilken omfattning barnhälsovårdsenheten ska drabbas av nedskärning. Ska våra yngsta barn behöva betala priset för regionens ekonomiska underskott?
Fotnot. Barnhälsovårdsenheten håller i utbildningar, metodutveckling och konsultationer till de 143 BHV-sjuksköterskor som finns på de 49 BVC-mottagningarna i Östergötland. Det finns cirka 30 000 barn i åldrarna 0–5 år. Varje år remitteras drygt 900 barn till Barnhälsovårdsenheten för psykologstöd (det vill säga 3 procent av barnantalet i länet).