Den svenska arbetsmarknaden lider av en kompetensbrist som kostar samhället miljarder. Tillgången till ny kompetens är helt avgörande för tillväxt och välfärd. Utbudet och variationen av yrken är i konstant förändring, och därför behövs fler mötesplatser och arenor. Då kan sökande på ett enkelt och effektivt sätt inspireras och motiveras till sin framtida yrkesutbildning.
Arbetsgivarna rapporterar att kompetensbrist är ett av de största hindren för dem att växa, och enligt statistik som Svenskt Näringsliv tagit fram misslyckas vart femte rekryteringsförsök i dag. Om inget görs beräknas Sverige år 2035 sakna 300 000 yrkesutbildade personer.
Ett sätt att fylla behovet av arbetskraft är yrkesutbildningar och yrkeshögskoleutbildningar. Utbildningsplatserna inom yrkeshögskolan beviljas bara om branschen verkligen har kunnat visa på ett stort behov av arbetskraft. Därför är det bedrövande att av Östergötlands 1 338 beviljade utbildningsplatser 2022 så stod 14 procent tomma och outnyttjade redan vid utbildningens start. Det är den högsta andelen på fyra år. Att de här utbildningsplatserna står tomma är alltså ett reellt problem för oss alla. Och problemet är enkelt: det är helt enkelt för få som väljer att läsa ett yrkesprogram eller en yrkesutbildning, trots att utbildningarna många gånger ger jobb direkt och möjlighet till en bra och inte sällan välavlönad karriär.
Till viss del beror det på att de potentiella sökandena inte vet om att utbildningsmöjligheten finns. En av lösningarna som behövs är därför att skapa fler mötesplatser och arenor där sökande på ett enkelt och attraktivt sätt kan inspireras och motiveras till sin framtida yrkesutbildning.
Tomma platser slår hårt mot branscher och företag i Östergötland som redan är hårt pressade av kompetensbrist, och vi måste vända utvecklingen. Att fylla de här utbildningsplatserna är avgörande för att stärka Sveriges motståndskraft mot sämre konjunkturlägen. Företagen skriker efter kompetensen, och kompetensbristen hämmar deras tillväxt. Det minskar i sin tur Östergötlands och Sveriges förmåga att stå emot sämre konjunkturlägen och drabbar direkt stora delar av samhället.