Knepen för att få fjärilen att trivas

Fjäril vingad syns fortfarande mycket i trädgården, men desto mindre i naturen. Lär dig hur du kan locka dem till dig, och lära känna dem bättre, med experten Bo Söderström.

Förstadiet. Ur puppan kommer det ut en fjäril.Popoudina Svetlana/Shutterstock.com

Förstadiet. Ur puppan kommer det ut en fjäril.Popoudina Svetlana/Shutterstock.com

Foto: Popoudina Svetlana/Shutterstock.com

Trädgård2015-06-11 06:00

Fladdrade fjärilar är ögongodis i trädgården. De flesta är trevliga gäster som gärna får stanna hela sommaren. Men hur mycket vet du egentligen om dessa vackra insekter, och hur får du dem att trivas?

En som kan en hel del om fjärilar är forskaren Bo Söderström som fotograferat och beskrivit alla Sveriges dag-fjärilar i boken ”Svenska fjärilar”.

– Jag blir lika glad varje år när jag ser den första citron- eller nässelfjärilen. Mycket av min fascination beror nog på deras skönhet, men när jag lärde mig mer om deras ekologi blev deras liv minst lika spännande, säger han.

Fjärilarnas beteende har faktiskt förändrats den senaste tiden.

– De påverkas kraftigt av klimat-förändringarna, säger Bo Söderström.

Vissa fjärilar, som likt flyttfåglar tillbringar vintern i varmare länder, har börjat stanna kvar i Sverige i stället. Och de som övervintrar vaknar ur sin dvala tidigare. En risk med att vakna för tidigt är att det inte finns tillräckligt med utslagna blommor, vilket kan innebära svält.

– Flera nya arter har också tillkommit under senare år, främst öster- och söderifrån. En av dem är videfuks som i dag är vanlig i sydöstra Sverige. För tio år sedan fanns den inte alls i vårt land.

Något annat som har påverkat fjärilarna mycket är det förändrade jordbruket. Våra ängsmarker, som förr betades av boskap och slogs med liar, har vuxit igen. Där fanns många värdväxter som olika fjärilar kunde lägga sina ägg på.

Dagfjärilarna i våra trädgårdar är där-emot inte hotade. I en vanlig villaträdgård med många nektarväxter kan förvånansvärt många arter ses, kanske upp till 25. Men endast några få av dem är vanliga, som nässelfjäril, påfågelöga, citronfjäril och en handfull till.

Med sina långa sugsnablar kan fjärilarna söka nektar från de flesta växtarter, men vissa fjärilsväxter är särskilt rika på nektar och drar till sig extra många.

Om man vill hjälpa fjärilarna är det ännu viktigare att ha brakved, nässlor, vinbär och humle i trädgården.

– Att plantera sådana värdväxter kan verkligen göra skillnad. Jag har till exempel nässlor i en odlingslåda. Det är jättekul för barnen att titta på när nässelfjärilarna växer där under sommaren, säger Bo Söderström.

Dagfjärilarnas skönhet är fascinerande att studera på närmare håll.

– Skaffa en fälthandbok, en digitalkamera, kanske en håv och en tom honungsburk – för att titta närmare på insekten utan att skada vingarna – så har du allt du behöver, säger han.

Det finns tillräckligt många arter i Sverige, omkring 110, för att man ska ha att göra ett tag.

Börja med att lära dig om de du har i din egen trädgård och ge dig sedan ut på vidare fjärilsäventyr. (TT)

Fjärilens livscykel

I grova drag ser fjärilars liv ut så här: De föds ur ägg som lagts på en särskild växt; de blir till larver och äter av växten; spinner en puppa kring sig och kläcks till en fjäril, antingen samma sommar eller året därpå. Inför vintern bunkrar de upp med näring och sedan går de i ide eller flyttar söderut. När de vaknat på våren letar de mat och partner, parar sig, lägger ägg och dör.

Tips till fjärilsträdgården

Odla fjärilslarvernas värdväxter, gärna nässlor som många av dem gillar.

Ha blommande fjärilsväxter från april till september. Sälg, violer och maskrosor under tidig vår. Anisisop, lavendel, salvia, kaprifol under högsommar. Lila syrenbuddleja, röd solhatt, kungsmynta och kärleksört under sensommaren.

Plantera många växter tillsammans. Flera plantor lockar till sig flera fjärilar.

Skapa vindskyddade och soliga gläntor.

Om det verkar vara brist på blommor om våren, kan man mata fjärilarna med skivad övermogen frukt eller socker-

lag.

Fjärilshotet

I Sverige finns totalt 2 700 fjärilsarter varav|110 arter är dagfjärilar. 246 arter är i dagsläget utrotningshotade. För hålla landskapet öppet och rädda hotade arter har man använt naturvårdsbränningar på flera håll i landet. Sedan fem år tillbaka övervakar också Naturvårdsverket hur det går för våra dagfjärilar genom frivilliga insatser

i projektet Svensk Dagfjärilsövervakning.

Trädgårdens vanliga fjärilar

Amiral. Värdväxt: Brännässla. Amiralfjärilen har starka

lysande orange band över sina brunsvarta vingar. Den har länge varit en flyttfjäril som anlänt från södra Europa till Sverige i juni, men det blir allt vanligare att den för-

söker övervintra i Sverige.

Citronfjäril. Värdväxter: Brakved och getapel. Hanen är gul och honan blekgul med en orange prick på varje vinge. Undersidan är gulgrön för att smälta in bland växterna. Går i ide som vuxen redan i augusti och kan leva i upp till elva månader, vilket är äldst i Sverige.

Makaonfjäril. Värdväxter: Kärrsilja och dill. Stor glidflygare som sällan fladdrar med vingarna, förutom när de suger i sig nektar och inte vill tynga ned blommorna. Vingarnas spetsiga piggar är fuskantenner som ska vilseleda fienden. Övervintrar som puppa.

Nässelfjäril. Värdväxt: Brännässla. En av Europas vanligaste fjärilar vars vingar är orange i botten, blågrå längs kanten och spräckligt gråbruna undertill. På eftermiddagen sitter hanen och spanar efter en hona. Han flyger närmre för att trumma med sina antenner på hennes vingar. Då flyger hon iväg en bit och han följer efter. Detta förspel kan pågå i flera timmar.

Påfågelöga. Värdväxter: Brännässla och humle. Använder ögonen på vingarna för att skrämma bort rovdjur. Vingarna är roströda på ovansidan med ett blått öga på varje vinge och undersidan är gråbrun vilket gör att de smälter in mot trädstammar.

Sorgmantel. Värdväxter: Brännässla och humle. När sorgmanteln väcks ur sin dvala på våren ser den lite sliten och blek ut. Mot sensommaren, när de nya fjärilarna flyger, är de desto finare med sitt ljusgula band längs vingspetsen som har blåa prickar innanför.

Vinbärsfuks. Värdväxter: Humle, sälg, vinbär och brännässla. Har en vit fläck på undersidan som påminner om ett kommatecken och kallas därför Comma på engelska och Det hvite C på danska. Ovansidan är orange- och brunspräcklig och kanterna taggiga. Hanen har ett revir som han kontrollerar noga under parningsperioden genom att flyga runt i korta turer och återvända till samma plats.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!