Av den urusla värdeutvecklingen för kronan märks inte mycket i EU-valrörelsen. Partierna föredrar att tala om annat. Men häromdagen tog den tidigare stats- och utrikesministern Carl Bildt (M) till orda med en skarp kommentar på Twitter: "Det är pinsamt och smärtsamt att se hur den svenska kronan fortsätter att försvagas mot euron. Det här är inte bra för vårt land!".

I samma veva beräknade finansmannen Christer Gardell i en TT-intervju att kronförsvagningen gjort svenska folket cirka 20 procent fattigare, mätt i internationell köpkraft, och drog slutsatsen: "Vi betalar ett rätt högt pris för att ha en egen valuta, så jag tror att man nog måste fundera ett varv till kring om det är värt att betala det här höga priset för att ha en valuta eller om man ska in i euroland".

Den debatten är dock ännu så länge stendöd. Men kronfallet har ändå bidragit till att utlösa en växande gräsrotsbrand i opinionen.

All import blir ju dyrare, inte minst oljan som på världsmarknaden handlas i dollar. Det betyder att drivmedelspriserna slår ännu hårdare mot vanliga svenskar som behöver bilen för att vardagslivet ska fungera. Särskilt drabbade av kostnadsökningen är alla dem som bor utanför storstäderna, där kollektivtrafiken är gles.

Under stridsropet "Nu har vi fått nog!" har en Facebookgrupp kallad "Bensinupproret 2.0" bildats, som rasande snabbt samlat över 400 000 medlemmar (!). Det är långt fler än riksdagspartiernas stadigt krympande medlemsantal och politikerna borde göra klokt i att ta proteststormen på allvar.

Ty vad säger att just Sverige i en tidsanda präglad av tilltagande turbulens, populism och urholkat institutionellt förtroende skulle vara immunt mot något som liknar det urspårade franska fenomenet "Gula västarna" om det vill sig illa? Finansminister Magdalena Andersson (S) är tyvärr oroväckande tondöv när hon ensidigt skyller det svettigt stigande drivmedelspriset på OPEC och den svaga kronan.

Det mesta - över 60 procent - av vad vi betalar vid macken för bensinen och dieseln är trots allt skatt. Denna skatt har Magdalena Andersson och hennes kollegor obönhörligt höjt gång på gång de senaste åren, vilket fått effekten att bilberoende svenska hushåll blivit extra ekonomiskt sårbara för en störtdykande valuta.

Andersson & Co hade enkelt kunnat underlätta medborgarnas utsatta situation genom att parera det eskalerande oljeimportpriset med sänkt drivmedelsskatt. Det krävs bara ett riksdagsbeslut. Men politikernas intresse tycks - hittills - vara obefintligt.