Bo Pellnäs: Ingen vill ta notan för försvaret

Vill man förstå hur politiker hanterar försvaret, bör man studera en rad basala siffror. Bland andra de som serveras här nedan.

16 maj 2016 17:00

När bruttonationalprodukten (BNP) ökar är det inget axiom att försvarsutgifterna skall höjas. De bör relateras till de hot som måste mötas med en viss nivå av militära resurser. I vår underfinansierade försvarspolitiska verklighet är dock kostnader som andel av BNP ett bra sätt att värdera hur mycket som avdelas till försvaret. Det visar klart vad politikerna är beredda att satsa av våra totala ekonomiska resurser.

1976 avsattes 3,1 procent av BNP till försvaret. Det är tre gånger så mycket som i år och motsvarar idag 132 miljarder om året. Att jämföra med den enda procent om 44 miljarder vi nu avdelar.

Från 1976 och trettio år framåt minskade regeringarna fortlöpande förvarsbudgeten i förhållande till BNP:s utveckling. Jämfört med ett oförändrat uttag om 3,1 procent sparade man in 2,6 miljarder om året. Regeringen Reinfeldt trädde till 2006, då den ryska upprustningen redan hade pågått i flera år. Under sina åtta år drog alliansregeringen bort ytterligare 1,6 miljarder om året, vägt mot om man skulle vidmakthållit den procentandel av BNP som gällde för året 2006.

Nato har som mål att medlemsländerna bör sätta av 2 procent av BNP till försvaret. För oss vore det att dubbla vår försvarskostnad med 44 miljarder om året. Nu är det bara fem av Natos medlemsländer som uppfyller kraven. Danmark avsätter 1,6 procent. Den, som anser att vårt läge inte är bättre än Danmarks, bör då satsa 26 miljarder mer om året för att nå 1,6 procent av vår BNP. Det skall jämföras med Liberalernas senaste budgetförslag med en ökning om 10 miljarder, vilket ger cirka 1,3 procent av BNP. Facit efter partiets åtta års regerande gör att man tvivlar på dess kraft att driva kraven i en ny alliansregering.

När man ser vad politiker är beredda att ge försvaret, kan man inte tro att det är samma personer som talar om vårt säkerhetspolitiska läge. I klara verba redovisar de att Ryssland militärt bryter internationella avtal, de noterar landets aggressiva uppträdande i och över Östersjön och Putinregimens alltmer diktatoriska, nationalistiska och i vissa avseenden rent kriminella styre.

De känner bristerna i vårt försvar, och menar man allvar med att försvara Sverige är armén alldeles för liten. Ekonomiskt kräver en större armé att vi återinför värnplikt i någon form. Annars kan vi inte både öka numerären och samtidigt åtgärda andra allvarliga brister. Inte minst inom cyberkrigföringens område.

Men även köpa ett modernt luftvärn som skyddar såväl flygvapnets baser som befolkningscentra i Mälardalen, för att nu inte tala om Gotland, vars strategiska betydelse ökar i takt med den ryska upprustningen. Också andra områden är kritiska. Som till exempel sjukvårdens resurser i krig.

Sett mot vad Sverige för fyrtio år sedan orkade avdela till försvaret, är Liberalernas förslag mycket måttfullt. Tiden för seminarieövningar om en hotfull omvärld är ute. Det är dags att betala notan!

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!