Sverige klarar inte att hantera IS-ÄtervÀndare

Flera personer som verkat i terrorgruppen IS Àr pÄ vÀg till Sverige. Det handlar om kvinnor som funnits i interneringslÀger i Syrien men som nu har utvisats hit.

En kvinna med sin son i Roj-lÀgret i norra Syrien 2019.

En kvinna med sin son i Roj-lÀgret i norra Syrien 2019.

Foto: Maya Alleruzzo/TT

Ledare2021-09-07 06:00
Detta Àr en ledare. Correns ledarsida Àr borgerlig. Tidningen stÄr fri och obunden frÄn alla partier.

Tidigare har regeringen sagt att man helst inte vill ha tillbaka personer som rest frivilligt med Islamiska staten. Miljöpartiet verkar dock ha haft motsatt uppfattning och drivit pÄ för att ta dem tillbaka.

Och nu kommer de alltsĂ„ tillbaka, vilket skapar berĂ€ttigad oro. Svenska myndigheter har inte varit sĂ€rskilt duktiga pĂ„ att hantera personer med koppling till IS. Trots att Sverige var bland de lĂ€nder varifrĂ„n flest IS-resenĂ€rer reste till Syrien tidigt var vi lĂ„ngsamma med att kriminalisera terrorresorna, vilket senare gjorde det svĂ„rt att lagföra ”hemvĂ€ndare”.

Rent teoretiskt finns en chans att Ätala kvinnorna som nu ÄtervÀnder för krigsbrott och brott mot mÀnskligheten. Men Àven det kan visa sig svÄrt dÄ det har gÄtt en tid sedan brotten begicks. AvstÄnd i bÄde tid och rum skapar problem. De personer som nu slÀpps ur interneringslÀgren har dessutom inte kunnat dömas av de lokala myndigheterna. Det torde inte bli lÀttare i Sverige. Terrorexperten Magnus Ranstorp har sagt att chansen att stÀlla IS-ÄtervÀndare inför rÀtta hÀr Àr minimal.

Intressant Àr att den gÄngen svensk domstol faktiskt lyckades döma personer för brott begÄngna hos IS hade gÀrningspersonerna mer eller mindre serverat bevisen genom att ha sparat filmer pÄ mord som polisen kom över dÄ personerna utreddes för andra brott.

I avsaknad av rĂ€ttsliga följder sĂ„ handlar de nu aktuella kvinnornas Ă„tervĂ€ndande om sociala insatser. En sĂ„dan Ă€r att barnen omhĂ€ndertas. HĂ€r kan man notera att barnen varit lĂ€nge i den radikala miljön och att det sannolikt krĂ€vs omfattande insatser frĂ„n samhĂ€llets sida. 

Men Àven kvinnorna sjÀlva kan utgöra hot. I Sverige har vi haft en tendens att söka förminska kvinnornas roll i islamistiska organisationer. Begrepp som IS-kvinnor och IS-mammor bidrar till att sÀrskilja kvinnorna frÄn mÀnnen och kanske se dem som mindre inblandade eller mindre medvetna. I sjÀlva verket har kvinnor spelat aktiva roller inom IS. BÄde i Sverige som rekryterare och kurirer, men ocksÄ nere i Kalifatet dÄ det begav sig.

En del av de ÄtervÀndande kvinnorna kan förmodas ha hög status i radikala islamistiska miljöer och dessa vet vi tyvÀrr Àr fortsatt starka i Sverige. Det ligger alltsÄ ett stort ansvar pÄ regeringen som vÀljer att ta hit personer med IS-kopplingar. Hur kan man garantera att dessa inte fortsÀtter med terrorism i framtiden?