Språket ger dig makt

Språk är makt i dess allra finaste form. Behärska ditt språk och ditt land öppnar sig. Behärska flera språk och en hel värld öppnar sig.

28 maj 2016 08:30

Aldrig har det varit tydligare. Ju mer föränderlig världen är, ju snabbare utvecklingen går, ju mer vi människor rör oss, desto viktigare är språket och förmågan att kommunicera.

Språket får oss att förstå, sätta saker i sammanhang, ifrågasätta – och fungera med andra människor.

Jag blev därför glad när jag för ett par veckor sedan mötte hundratals bokslukande elvaåringar på Barnens bokens dag på Stifts- och landsbiblioteket i Linköping. När Ingelin Angerborn, Linköpingsförfattaren som var där och föreläste, frågade barnen hur många som läst ”Rum 213” räckte över hälften upp handen. Roligt och hoppingivande att se, inte minst med tanke på att merparten av barnen hade invandrarbakgrund.

Men man ska inte begränsa den här frågan till att bara röra integration. Visst, utan att lära sig språket i sitt nya land är en invandrare chanslös, men de problem som finns, den sjunkande läsförståelsen som det larmas om, gäller alla.

För ett par år sedan rasade en debatt då ett antal historiker, bland andra Henrik Ågren på Linköpings universitet, gick ut i en debattartikel i UNT och förklarade att deras elever på universitetet inte behärskar svenska språket, att de inte klarar att läsa kurslitteraturen, inte förstår tentafrågorna, stavar eländigt, använder uttryck fel och har ett oerhört begränsat ordförråd.

En av artikelförfattarna, Uppsalahistorikern Hanna Enefalk, sa i en intervju med Språktidningen att problemen, tvärtom mot vad man kan tro, inte är störst bland dyslektiker och studenter med annat modersmål.

– Det finns bra hjälp för dyslektiker numera. Och de som är relativt nyligen invandrade har i regel en stabil grund i ett annat språk. De lär sig svenskan och sedan går det bra för dem. Det är ungdomar som har vuxit upp i Sverige som har de stora problemen, menade Enefalk.

Var tredje år studeras 15-åringars förmågor inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse i den internationella Pisa-studien och där såg vi senast, i 2012 års studie, att det är pojkar och lågpresterande elever som tappar mest mark i den svenska skolan.

Så viktigt därför med författare som Ingelin Angerborn som är med sin tid och som med sitt berättande, sina spännande historier, lockar till sig såväl flickor som pojkar. Hemma har jag en elvaårig kille som är helt såld på Pax-serien, av Åsa Larsson och Ingela Korsell, även det ett exempel på modernt tidsenligt berättande som gjort för en kicksökande elvaårig pojke 2016. Dramaturgin är intensiv, inte en död stund, och språket starkt, ofta direkt grovt. Helt i elvaåringens smak.

Att fånga dessa pojkar är inte lätt, de vill hela tiden ha kickar liknande de tv-spelandet ger, men när de fastnar så kan de fastna ordentligt. Jag tänker på en av pojkarna jag mötte på Barnens bokens dag, Elias Samuelsson från Slestadskolan, och hur hans ögon tändes när jag bad honom berätta om sin favoritbok, som att han på ett ögonblick försvann bort i den fantasivärlden.

– Brisingr-serien (Christopher Paolini) är så bra!. Det är spännande och händer något hela tiden, sa han.

När jag gick i skolan på 1980-talet matades vi alltid med ”Kunskap är makt!”. Den tiden är förbi. Idag googlar man fram det man inte vet vilket gör att svårigheten numer främst ligger i att värdera den kunskap och de källor man tar till sig.

Idag är språk makt. De som är bäst på att kommunicera, bäst på personliga relationer, är idag de mest eftertraktade på arbetsmarknaden. Dagens organisationer har inte tid med människor som inte fungerar i samspelet med andra människor.

I december publiceras Pisaundersökningen 2015, där 8 700 svenska elever från 280 skolor deltagit, och i väntan på den kan vi glädja oss SCB:s siffror häromåret som visade på ett kraftigt ökat läsande bland pojkar årskurs 4-6 hade ökat. 64 procent svarade då att de läser böcker minst en gång i veckan.

Två av tre är en okej siffra i en så visuell tid som denna, där vi gör en glad, bekymrad eller ledsen gubbe i stället för att berätta vad vi tycker och känner. För många barn och ungdomar har det förkortade chattspråket, med bilder och utan versaler och punkter, blivit det enda språket.

Självklart är det okej att språket förändras med tiden, så måste det vara, men om det är på bekostnad av läsförståelsen så är det illa. De som blir dåliga på att förstå och uttrycka sig i tal och skrift förstår därmed inte vad som sägs och skrivs och är då inga bra medborgare i en demokrati. De är ett lätt offer för människor, organisationer och politiska partier som bara argumenterar med känslor riktade mot våra reptilhjärnor.

Så all respekt till alla er föräldrar, pedagoger och författare som arbetar för att få in barn och ungdomar i läsningen.

Ni bidrar alla till en väl fungerande demokrati.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!