Nu pågår en diskussion i regionfullmäktige om att höja skatten med 85 öre, eftersom sjukvården går med stort underskott. Sedan länge pågår också en diskussion om sjukvårdens resurser.
Vad är en resurs i det här sammanhanget? Är det bara pengar eller handlar det också om att använda sina pengar på bästa sätt för alla som behöver sjukvården och för alla som ska utföra den?
En liten jämförelse:
Min tandläkare är privatpraktiserande och har full överblick över sina resurser, han använder två behandlingsrum och har två tandsköterskor anställda.
När den första patienten börjar bli färdig förbereder en av tandsköterskorna nästa patient, så att tandläkaren snabbt kan börja behandlingen, när behandlingen närmar sig färdigt förbereder den andra tandsköterskan nästa patient i behandlingsrummet bredvid och så vidare.
Så här har jag upplevt det på en mottagning på Universitetssjukhuset. Samtliga patienter sitter i ett gemensamt väntrum, läkaren kommer och ropar upp patienter, hälsar artigt och börjar promenaden till mottagningsrummet. Promenaden kan ta olika lång tid beroende på avståndet mellan väntrummet och mottagningsrummet och på patientens kondition. För en patient med rörelseproblem och som har behov av rollator kan promenaden ta relativt lång tid.
Förr i tiden fanns det en yrkesgrupp som hette sjukvårdsbiträde, kanske denna arbetsuppgift och flera liknande kan utföras av personal med lägre utbildning och därmed också en lägre kostnad för vården.
Vem inom vården har den längsta utbildningen och den högsta lönen?
Tandläkaren och läkaren så vitt jag vet. Enligt mitt sätt att tänka handlar sjukvårdens resurser dels om pengar men framförallt om att använda dessa pengar så effektivt som möjligt. Räknat över en dag ställer jag mig frågan hur många fler patienter som skulle kunna tagits emot samma dag, om läkarens tid använts mer effektivt.
Ett annat exempel, berättat från en god vän, efter ett besök på akuten. Patienten borde läggas in för uppföljning och kontroll, men det finns ingen plats. Vem använder sin dyra tid till att kolla detta? Jo, den undersökande läkaren! Den undersökande läkaren använder sin tid till att ringa kollegor runt om på sjukhuset för att hitta en plats – tyvärr med negativt resultat så patienten får åka hem och återkomma nästa dag.
Är det underligt att väntetiden på akuten är lång? Finnas andra yrkesgrupper som kan arbeta med detta?
Hur känns det för en läkare, som ägnat mycket tid och engagemang i en lång utbildning, som man valt för att hjälpa till att vårda människor, att behöva använda en del av sin arbetstid för att hämta människor i väntrummet eller ringa kollegor för att försöka hitta en säng? Det är väl inte detta de väntade sig när det äntligen kom in på den eftertraktade utbildningen?
Margaretha Öberg