Vid ett besök i Linköping nyligen passerade jag Resecentrum och fick vänta medan fem bussar körde ut. Bussarna är ju numera namngivna, så jag tittade på namnen medan de körde förbi: Olaus Magnus, Lennart Sjöberg, Anders Johansson, Hugo Theorell och Viggo Wentzel.
Nästa morgon åt jag frukost på Frimurarhotellet. Från mitt fönsterbord kunde jag se bussar köra förbi både på Vasavägen och S:t Larsgatan, och nu började jag notera namnen mer systematiskt. Det var en biskop, ett par grevar, en kung, en universitetsrektor, en jazzmusiker, en tidningsman med flera. Män alltså – bland 23 bussar var bara en uppkallad efter en kvinna (Rut Wallensten-Jaeger).
Jag hade förstås inte väntat mig någon fifty-fifty-fördelning. Så ser ju inte historien ut, om man går tillbaka till 1500-talet. Men 22 manliga namn och ett enda kvinnligt namn, det är väl ändå för uselt?
Kan Östgötatrafiken inte åstadkomma en bättre fördelning än denna, så borde namngivningssystemet skrotas. Eller också kunde man göra om det utan de gamla kungarna och grevarna, och utgå från enbart nutida personer. Fifty-fifty kanske det inte skulle bli då heller, men i alla fall betydligt bättre än 22-1!
Ingela Björck