Den svenska tandvården är bland den bästa i världen och vuxna svenskars tandhälsa har blivit allt bättre. Det är en glädjande utveckling som har sin utgångspunkt i en utbildning i världsklass samt ett stabilt och välfungerande tandvårdssystem, där privat och offentlig tandvård arbetat sida vid sida i decennier.

Tandvården är dessutom populär bland patienterna. Svenskt kvalitetsindex, SKI, årliga sammanställning slår år efter år fast att tandvården är den mest uppskattade branschen i Sverige.

Men trots goda resultat står tandvården inför stora utmaningar kommande år och en av de mest centrala är personalbristen. Enligt en sammanställning från Arbetsförmedlingen råder det exempelvis mycket liten konkurrens inom tandläkaryrket och liten konkurrens som tandhygienist och tandsköterska inom en femårsperiod.

Men tandläkarbristen runt om i Sverige är redan nu omfattande, vilket tandvårdschefer runt om i landet vittnar om. Det leder idag till att vissa verksamheter – framförallt i glesbygd – måste fokusera på att ta hand om akuta ärenden och barnpatienter.

Situationen är oroande och kommer att innebära att färre och mindre erfarna tandläkare måste ta hand om en större, äldre och mer vårdkrävande befolkning. Det kan leda till långa väntetider, men riskerar också att urholka tandvårdens höga kvalitet samt skapa en mer ojämlik tandhälsa.

Det finns dock redan idag regionala skillnader i tandhälsa. Det slår Socialstyrelsens rapport Tandhälsa 2017 fast. För att behålla kvaliteten, skapa en jämlik tandhälsa och värna patientsäkerheten krävs därför att vi agerar nu. Innan det är för sent.

Och en lösning finns om vi blickar tillbaka sisådär 30 år. Mellan 1984 och 1996 fanns det inom tandläkarutbildningen en ettårig AT-utbildning som avslutades med ett prov. Den togs bort eftersom det rådde arbetslöshet bland tandläkare.

Idag finns AT-liknande system vid vissa tandläkarutbildningar, men de behöver formaliseras och utvecklas för att nyutbildade tandläkare ska få bättre förståelse för tandvården och det hantverk och den verklighet som råder ute på mottagningarna.

Vi föreslår därför att det inom tandläkarutbildningen införs en ettårig obligatorisk bastjänstgöring med klinisk färdighetsträning. Landstingen och regionerna bör också införa ett system med certifierade vårdutövare, som är både privata och offentliga. De ska stötta och handleda nyutbildade tandläkare eller tandläkare med examen utanför Sverige.

Bastjänstgöringen bör dessutom kompletteras med en statlig stimulanspeng, ett bidrag som är högre i glesbygd och i de delar av storstäderna som det är svårt att rekrytera medarbetare till.

Genom bastjänstgöring kan tandvårdens olika aktörer ta gemensamt ansvar för tandvården och munhälsan i hela Sverige och inte bara i de mest attraktiva orterna.

Urban Englund

tandläkare och styrelseordförande, Praktikertjänst

Erik Strand

vd och koncernchef, Praktikertjänst

Anders Falk och Fredrik Söderbaum

tandläkare, Praktikertjänst Linköpings Tandvårdsteam