Omställningen behöver en skjuts framåt

Många personer upplever funktionshinder i onödan, menar Ida Kåhlin och Mika Levin Smeds, företrädare för Sveriges Arbetsterapeuter.

Trots att det gått nära tre år sedan funktionshinderspolitiken fick sin inriktning mot universell utformning har inte mycket hänt, skriver debattörerna.

Trots att det gått nära tre år sedan funktionshinderspolitiken fick sin inriktning mot universell utformning har inte mycket hänt, skriver debattörerna.

Foto: Gorm Kallestad/TT

Debatt2020-03-19 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sedan 2017 är Sveriges funktionshinderspolitiska mål att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning, i ett samhälle med mångfald som grund. I samband med att riksdagen antog målet beslutades också om en inriktning för det politiska arbetet. Inriktningen gäller aktörer inom alla samhällsområden från nationell till lokal nivå och omfattar bland annat principen om universell utformning. 

Universell utformning är en process där produkter, tjänster och miljöer designas för att så många som möjligt ska kunna använda dem, oavsett funktionsförmåga. I ett universellt utformat samhälle säkerställs tillgängligheten initialt i stället för att åtgärdas i efterhand. Det är en hållbar samhällsutveckling.

Trots att det gått nära tre år sedan funktionshinderspolitiken fick sin inriktning mot universell utformning har inte mycket hänt. Endast 22 procent av privata och offentliga samhällsaktörer använder begreppet universell utformning i sin verksamhet. 

Det visar en enkätundersökning i Funktionsrätt Sveriges arvsfondsprojekt "Rätt från början", som genomfördes under hösten 2019. Många organisationer saknar konkreta arbetssätt för att främja universell utformning och sämst är kunskapen inom arbetsmarknadsområdet.

Att designa enligt principen om universell utformning kräver kompetens. Det kräver kunskap om människors funktions- och aktivitetsförmåga. Det kräver förståelse för de funktionshinder som kan uppstå i mötet med den fysiska, sociala och digitala miljön. Och det kräver kompetens kring hur produkter, tjänster och miljöer kan konstrueras och anpassas för att minska uppkomsten av funktionshinder. 

Arbetsterapeuter vet hur man reducerar hinder i vardagen. Det kan handla om allt från att anpassa arbetsplatsen för personer som använder rullstol till att skapa en instruktion med bildstöd för personer med kognitiva svårigheter.

I ett universellt utformat samhälle skulle många av dessa anpassningar vara överflödiga. Då skulle instruktioner från början vara utformade så att fler kan ta till sig informationen, och ramper för såväl rullstolsanvändare som barnvagnar självklart finnas som alternativ till trappor. 

Arbetsterapeuters kompetens skulle i högre utsträckning än idag kunna användas i samhällsplanering och utveckling av produkter och tjänster. Det skulle öka tillgängligheten och främja strävan mot ett universellt utformat samhälle. 

Omställningen mot ett universellt utformat samhälle behöver få en ordentlig skjuts framåt. Det behövs tydliga strategier som kan ge Sveriges kommuner, regioner, näringsliv och frivilligorganisationer stöd och vägledning kring hur vi tillsammans skapar ett universellt utformat samhälle. Vi är redo att bidra och samverka.

Ida Kåhlin, förbundsordförande för Sveriges Arbetsterapeuter, universitetslektor i arbetsterapi vid Linköpings universitet
Mika Levin Smeds, förbundsstyrelseledamot för Sveriges Arbetsterapeuter, medicinskt ansvarig för rehabilitering i Norrköpings kommun