Låt eleverna röra på sig mer i skolan

Forskning visar att rörelse och framför allt konditionsträning påverkar vår hjärna och ger bättre förutsättningar för inlärning, skriver folkhälsovetare Matti Leijon.

Effektivt. Ökad rörelse ger bättre skolresultat. Frågan är hur det bäst ska kunna uppnås.

Effektivt. Ökad rörelse ger bättre skolresultat. Frågan är hur det bäst ska kunna uppnås.

Foto: ERIK G SVENSSON

Debatt2017-04-10 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Ny spännande forskning visar hur rörelse och framför allt konditionsträning påverkar vår hjärna och ger bättre förutsättningar för inlärning då koncentration, minne och kreativitet förbättras. För två månader sedan antog Region Östergötland strategin ”Sätt Östergötland i rörelse.nu”. På vår webbplats delar vi goda exempel från skolor som verkligen tagit fasta på detta genom att låta eleverna få röra på sig så gott som dagligen. Ungefär samtidigt får vi besked om att det inte blir fler timmar i ämnet idrott och hälsa utan att det istället ska införas mer rörelse allmänt under skoldagen och regeringen har gett Skolverket i uppgift att utreda frågan. I Danmark finns sedan augusti 2014 ett lagstadgat krav på minst 45 minuter rörelse per dag.

Så, mer rörelse under skoldagen – är det lösningen? Det finns många goda exempel på så kallade ”Pulsskolor” som anstränger sig för att få till den där så värdefulla extra rörelsen inom ramen för, eller i anslutning, till en vanlig skoldag. Det finns skolor som satsar på utomhuspedagogik och andra som infört mer undervisning där eleverna arbetar stående. Men denna utveckling är lite problematiskt ur ett jämlikhetsperspektiv. Jämlika förutsättningar för alla barn att röra på sig är ett viktigt mål i sammanhanget och skolan har en viktig en roll eftersom den når så gott som alla och har möjlighet att kompensera och arbeta mot att ojämlikhet i hälsa uppstår.

Problemet som uppstår idag är att denna kunskap om sambandet mellan rörelse och lärande inte verkar ha nått alla, vilket resulterar i att det inte kommer alla barn till del. För det är ju inte säkert att dessa entusiastiska och av rörelse intresserade rektorer och lärare finns på alla våra skolor. Skolverkets kommande svar och vägledning i frågan blir därför extra viktigt för att ge legitimitet åt frågan och verkligen förändra skolans syn på rörelse och lärande. För det räcker inte med att bara ändra i läroplanen, det handlar även om ökad kunskap, mer forskning, om sambanden mellan rörelse och lärande i skolan. Allt ifrån utbildningen av våra lärare, till de som leder, styr och planerar dagens skola. Förstår vi hur viktigt fysisk aktivitet är för barnens prestations- och inlärningsförmåga är det lättare att se det som ett verktyg i undervisningen och något som är viktigt att prioritera även för lärandet.

Vad kan vi göra redan nu för att tillgodose barnets bästa när det gäller rörelse och fysisk aktivitet under skoldagen? Här kommer en uppmaning till alla er som redan är med på tåget: Engagera er! Är du en driftig och intresserad rektor eller lärare så försök att göra något på din skola. Fråga barnen och ungdomarna hur de vill bli fysiskt aktiva – låt dem vara medaktörer.

Är du en intresserad och engagerad förälder – ställ frågor på föräldramöten och i föräldraråd. Fråga hur den dagliga aktiviteten tillgodoses på just er skola! Ifrågasätt om det inte görs.

På sikt kanske det kan vara en konkurrensfördel att vara en skola som arbetar aktivt med att integrera fysisk aktivitet och rörelse i såväl undervisning som i och under skoldagen – och då menas daglig rörelse och inte skolor med särskild idrottsprofil. Att skapa förutsättningar för daglig rörelse handlar ju om att ge barnen en bättre möjlighet att uppnå sin fulla potential! Om alla vi som vill verka för ökad rörelse för alla, bidrar med det vi kan – där vi befinner oss just nu, så har vi en bra början.

Matti Leijon

folkhälsovetare, Region Östergötland

uppdragsledare, Strategin Sätt Östergötland i rörelse.nu

Läs mer om