Satsningen på ny transportinfrastruktur har vänt flyttflödena – attraktiv mark har iordningställts för nybyggnation i tidigare avfolkningskommuner, nu är det attraktivt att bo på landet och de små kommunerna växer, deras service förbättras gradvis och trycket på de stora städerna Linköping och Norrköping har lättat. Här kan nu god planering gå före kvantitativa byggåtagande – städernas kollektivtrafik får en central plats i den fysiska planeringen och satsningen på spårburen trafik ger attraktiva kommunikationsmöjligheter – nu är bilen inte längre förstahandsval för bekväma stadsbor, utvecklingen har vänt och andelen resande med kollektivtrafiken slår nya rekord för varje år.
Den ensidiga byggnationen av bostadsrätter i förtätade citykärnor som var förhärskande i slutet på 2010-talet ersattes av en regional planeringsdoktrin – nu fungerar den nya Regionens kollektivtrafiksatsningar som ett sammanhållande kitt mellan stad och land och fått rollen som motor för regionens bostadsbyggande.
Satsningar på projekt som underlättar för nyanlända att komma i arbete har rönt stort intresse från omvärlden – den initiala satsningen på Portalen som inleddes i Norrköping redan 2014 har nu fått efterföljare i alla kommuner och arbetet bedrivs i nära samarbete mellan det offentliga och civilsamhället. Den genomsnittliga tiden för nyanlända att komma i arbete har minskat från 7 till 2 år och regionen toppar därmed statistiken i landet. Svenska undervisning och andra jobbförberedande insatser går hand i hand med jobbsökningar och riktade utbildningsinsatser.
En väl utvecklad matchningsprocess är i drift sedan flera år och har åtgärdat flera av de kompetensbrister som Regionen tidigare drabbats av.
En del av regionens teknikhistoria började med Saab och utvecklingen av stridsflygplan redan på 1950-talet men en bortglömd del var dataindustrin i Linköping och dess betydelse för bildandet av Linköpings högskola, senare universitet, och teknikparken i Mjärdevi, där kompetens från Datasaab lade grunden till en högklassig utbildning och en fortsatt civil teknikutveckling.
Framsynta politiker såg nu de fortsatta utvecklingsmöjligheterna och flera utvecklingsfora bildades där man slog bryggor till industrins och forskningens behov – ett starkt fokus på Ostlänken förbyttes i reella diskussioner om hur skolans roll kunde utnyttjas mer systematiskt, hur infrastruktur för kollektivtrafiken kunde göra regionen mer attraktiv för boende, hur utbudet av bostäder kunde växa snabbare om man planerade i ett regionalt perspektiv, hur stödet till start-up-företag kunde stimuleras etc. Våra politiker såg också möjligheten att få bidrag från EU och en stor del av infrastruktursatsningarna kunde därför genomföras med ett kraftfullt ekonomiskt stöd från EU.
Samverkan lokalt, regionalt och på EU-nivå gav goda resultat – regionens tillväxttal, antalet nystartade företag, elevernas resultat i skolorna, antal sökande till de tekniska linjerna – på alla parametrar hamnade regionen i topp och attraherade därför investerare från alla världens hörn, som i sin tur genererade nya företag och nya tillväxtmöjligheter.
Satsningar på regional planering enligt samma modell som Skåne tillämpat under många år gav nu resultat!
För Fjärde Tankesmedjan
Lennart Asplund
ledamot
Lars Bergkvist
ordförande