De nationella bredbandsmålen slår fast att 98 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till 1 Gbit/s senast 2025. Men på landsbygden i Östergötland saknar fortfarande tre av tio hushåll tillgång till en sådan uppkoppling. Och det är inte enbart de mest glesbefolkade delarna av länet som har ett arbete att göra, så gott som alla kommuner har områden kvar att ansluta.
Samtidigt har pandemin ökat behovet av tillgång till en snabb och robust uppkoppling. Det har gjort att röster höjts för att lösa den återstående utbyggnaden med enklare lösningar baserade på mobilnätet. Den rapport som vi låtit beställa av det statliga forskningsinstitutet RISE visar på stora risker med en sådan genväg.
Det är flera som tror att mobila alternativ kommer att ersätta behovet av en fortsatt fiberutbyggnad, men faktum är att även mobilmaster behöver anslutas med en fiberuppkoppling för att kunna leverera höga hastigheter. I förlängningen innebär det att områden utan fiberuppkoppling inte bara fråntas möjligheten till att ansluta sig till ett fast bredbandsnät, utan de riskerar också att sakna tillgång till mobilnät med höga hastigheter. En sådan utveckling kommer också hämma den offentliga sektorns möjligheter att införa digitala välfärdstjänster. Även jord- och skogsbruk har kommit långt i sin tekniska utveckling.
Takten i bredbandsutbyggnaden måste öka och för att lyckas med detta efterfrågar vi regelförenklingar som gör det möjligt för kommunala bredbandsaktörer att samverka över kommungränserna. Det kommer också behövas ett fortsatt årligt statligt stöd till bredbandsutbyggnad på landsbygden.
Sverige och resten av världen befinner sig i en snabb digitaliseringsomställning. Att tro att landsbygden i Östergötland och resten av landet skulle ha ett mindre behov av att digitaliseras är fel. Den rapport som tagits fram av forskningsinstitutet RISE visar på riskerna med att undanta landsbygden från digitaliseringens möjligheter och vi efterfrågar nu en kraftsamling i syfte att nå de nationella bredbandsmålen i tid.