Det brådskar med nya stambanor

Svenskar vill resa klimatsmart och kollektivt. Det är dags att skyndsamt färdigställa en ny stambana i Sverige, skriver vd för Europakorridoren Mattias Josefsson och Julie Tran (C).

Totalt väntas persontransporter öka med 28 procent mellan 2017 och 2040.

Totalt väntas persontransporter öka med 28 procent mellan 2017 och 2040.

Foto: Johan Nilsson/TT

Debatt2021-07-23 07:42
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sverige har brist på både kapacitet och tillgänglighet på stambanor. De sträckor med flest förseningar är enligt Trafikverket mellan Stockholm-Malmö följt av Stockholm-Göteborg. Längs dessa två sträckor nås långt över två tredjedelar av befolkningen och här skapas mer än hälften av Sveriges BNP. 

Bantrafiken svarade 2019 för 12 procent av resandet. Jämfört med 2000 ökade tågresandet med totalt med 69 procent fram till 2019. Det regionala resandet har haft den största tillväxten. Resandet som anordnas av regionala kollektivtrafikmyndigheter har ökat stadigt. Det är positivt då det vidgar arbetsmarknadsregioner och binder samman stad och land.

Trenden ska hålla i sig. Totalt väntas persontransporter öka med 28 procent mellan 2017 och 2040. Resandet med tåg förväntas öka med 53 procent.

Men det brådskar att bygga ut nya stambanor. Redan i dag slår kapaciteten i taket på oroväckande stora delar av järnvägsnätet. Sverigeförhandlingen skrev i sin slutrapport 2017 att utbyggnadstakten är avgörande för att uppnå de samhällsekonomiska effekter man vill. 

Sverigeförhandlingen förhandlade med kommuner om bostadsbyggande i utbyte mot en ny stambana. Det resulterade i avtal om över 100 000 nya bostäder. Närmare en tredjedel eller över 30 000 bostäder berör Östergötland. Detta åtagande visar också vilken betydelse nya stambanor har för regionen och vilken tillväxtpotential det finns i projektet för regionen.

Men många kommuner känner sig besvikna över takten som inte går tillräckligt fort. Över flera städer ligger våta filtar då staten inte klarar av att sätta ner foten om dragningen av stambanan. 

Om regeringen menar allvar med att möta den ökade efterfrågan på tåget torde det vara en självklarhet att den stambana som ska byggas även möjliggör regionalt resande.

Sverige är ett exportberoende industriland. Bristen på kapacitet försämrar också för företag att nå Göteborgs hamn i tid med transporter av varor som ska ut på världsmarknaden. En ny stambana avlastar godstrafikstråken. Det stärker Sveriges konkurrenskraft och landets ekonomiska utveckling – pengar som kan gå till välfärd.

Sverige och Östergötland är inte bara beroende av att kunna transportera varor till omvärlden. Den nya stambanan ger oss möjlighet att resa miljövänligt, modernt och snabbt ner på kontinenten.

Det är dags att skyndsamt färdigställa en ny stambana i Sverige, att infria löften som har givits genom Sverigeförhandlingens avtal och att stärka svensk konkurrenskraft.