Det i särklass största arbetsmiljöproblemet för lärare är administration och dokumentation. Nästan 60 procent av lärarna anger det som ett problem, visar resultatet från Lärarnas Riksförbunds senaste arbetsmiljöenkät med 3500 lärare.
Vi lärare har länge larmat om att just kraven på dokumentation äter tid från vårt kärnuppdrag, undervisningen. Men inget händer. Hög administrativ arbetsbelastning sticker ut år efter år när vi frågar lärare om deras arbetsmiljöproblem. Det kommer före andra stora arbetsmiljöproblem som hög ljudnivå, stökiga elever och dåliga lokaler. Vilket är häpnadsväckande! Men detta är skolans verklighet och ett problem som tillåtits alldeles för länge.
Många lärare vittnar om krav på dokumentation ”för säkerhets skull” trots avsaknad av nationella påbud. Problemen som tillåts pågå är ett ansvar för både regeringen och kommunerna.
I Linköping har det under pandemin införts ett antal nya digitala system inom skolan. Det har medfört en kraftigt ökad dokumentationsbörda för lärarna. Införandet av de nya digitala systemen har gjorts i en verksamhet som redan är och har varit hårt belastad just på grund av pandemin. Skolverket skriver i sin föreskrift Betyg och betygssättning från 2018 att det är läraren som avgör hur ändamålsenlig dokumentation ska se ut för att kunna stödja elevers kunskapsutveckling och få ett brett underlag för bedömning. I Linköping har dock kommunen bestämt vad som anses vara ändamålsenlig dokumentation och att denna ska göras i ett av kommunen bestämt system. På vilket sätt denna utökade dokumentation bidrar till att öka elevers måluppfyllelse har inte beskrivits. Eftersom arbetstiden är begränsad är det lärarna såväl som eleverna som i slutänden drabbas av att lärare måste ägna tid åt den ökade dokumentationen.
När regeringen förra året gav Statskontoret i uppdrag att utreda hur klagomål hanteras inom skolväsendet var målsättningen klart formulerat: Lärares och rektorers dokumentationsbörda ska minska och elever ska få snabbare hjälp. Lärare måste få ägna sig åt sin undervisning och dess för- och efterarbete, inte åt en massa kringuppgifter som andra personalkategorier förmodligen skulle kunna sköta mycket bättre genom tydlig arbetsuppdelning.
Läraruppdraget måste bejakas. Det krävs en balanserad arbetssituation för att kunna göra ett kvalitativt arbete. Det är detta som lockar unga människor att utbilda sig till lärare. Undervisning som drunknar i administration och kringuppgifter riskerar i stället att göra att fler lärare tappar lusten och lämnar yrket. Det är vad vi minst av allt behöver när skolan skriker efter utbildade lärare. Det är i stället lärarnas orimliga arbetsbörda och dess solklara koppling till lärarbristen som borde hålla våra skolansvariga vakna på nätterna.