Insändare: Vi väljare har det yttersta ansvaret

Svar till Maria Westerling. "Jag skäms så otroligt mycket över Sverige" lyder rubriken på debattartikel skriven av Maria "Charlie" Westerling, Rimforsa. "Min äldsta son som är tretton år, har en bästa vän sedan fyra år tillbaka." Mitt i sommarlovet meddelar den bästa vännen sin trettonåriga kompis att han ska skickas "hem" - de låter oss inte stanna i Sverige mer! "Hem" är ett Afganhistan där han aldrig varit. I Afganhistan är det krig, det vet barnet och det vet vi Sverige födda, om vi inte väljer att förneka för att inte det passade ska få sig en törn! Vad som kan hända barn i Afganhistan kan vi läsa om, det inger fasa och ångest! Maria "Charlie" räknar, förutom det skräckinjagande kriget upp en rad skäl att barnet och dess skattebetalande pappa ska få stanna! Migrationsverket tycker de inte har skäl nog att få stanna. Min otvetydiga uppfattning är att de hör hemma i Sverige. Säkert är det fler hjärtslitande fall som nu sker! Migrationsverket har, såvitt jag förstår riksdag med regering bakom sig. Flertalet av de politiska partierna bjuder in väljarkåren att rösta för ett omänskligare samhälle, människor offras på egoismens altare. Mörkerkrafterna i skjorta, slips och kostym vädrar morgonluft. Tyskland har åttio miljoner invånare på en yta av drygt en tredjedel av Sveriges, dessutom är vi en åldrig befolkning, när allt återgår till mer normalt behövs arbetskraft. Men just nu när människor lever i skräck för utvisning behövs medmänsklighet. Sedan duger det inte att jag enbart skyller på riksdag och regering när vi väljare har det yttersta ansvaret. Jag kan inte annat än otvetydigt instämma i Maria "Charlie":s rubrik.