Välfärdens vardagsexperter är värda mer

Med en medellön på 33 820 kronor i månaden hör arbetsterapeuter i Östergötland till de akademiker inom vården som tjänar allra minst.

Arbetsterapeuter stöder bland annat personer att återgå till jobb efter sjukdom.

Arbetsterapeuter stöder bland annat personer att återgå till jobb efter sjukdom.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Debatt2021-03-05 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Arbetsterapeuters kompetens gör stor skillnad för unga som äldre patienter, men också för anhöriga och samhället i stort. Tack vare våra insatser kan människor få vardagen att fungera – med ökad livskvalitet, större självständighet och bättre hälsa.

Arbetsterapeuter stöder bland annat personer att återgå till jobb efter sjukdom, hjälper personer med psykisk ohälsa, elever med särskilda behov får förutsättningar att gå ut med fullständiga betyg och äldre kan klara sig själva och bo kvar i sitt eget hem. Genom förebyggande och rehabiliterande insatser bidrar även arbetsterapeuter till minskade kostnader för samhället.

Som för de flesta yrken inom vård och omsorg är bristen på arbetsterapeuter redan tydlig och i takt med att andelen äldre ökar, ökar också efterfrågan. Samtidigt är välfärdssektorn uppe i omfattande pensionsavgångar. För att möta behovet behövs fler, inte färre, arbetsterapeuter.

För att arbeta som arbetsterapeut krävs studier i minst tre år på högskola eller universitet samt godkänd legitimation. Trots detta visar Sacos livslönestudier att det är olönsamt att utbilda sig till arbetsterapeut. Likt många andra kvinnodominerade välfärdsyrken. Studierna tittar på arbetsterapeuters inkomster genom hela livet, inklusive inkomstbortfallet under studietiden och merkostnader i form av studielån

Nu behövs en medveten satsning på ökade löner och möjlighet att göra lönekarriär i hela länet. Den genomsnittliga ingångslönen för nyexaminerade arbetsterapeuter i landet är under 29 000 kronor per månad, och medellönen för arbetsterapeuter på väg i pension är kring 37 000 kronor.

Som det ser ut idag premierar inte arbetsgivare vare sig lojalitet eller kompetenshöjande insatser. Efter en lång karriär måste slutlönen vara betydligt högre. Individuell och differentierad lön förutsätter att lönesättande chef har förståelse för att god löneutveckling är en investering för arbetsgivaren vad gäller framtida kompetensförsörjning.

Risken finns att arbetsterapeuter söker sig bort från hälso- och sjukvården och att antalet sökande till arbetsterapeututbildningar minskar.

Vi är värda mer. Nu är det dags att arbetsgivarna höjer lönen för välfärdens vardagsexperter.