Satsa på våra järnvägar

Nyligen röstade Riksdagen för regeringens nya infrastrukturproposition, ”Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar i hela Sverige”. Frågan är: blir det någon Ostlänk?

Regeringens nya infrastrukturproposition ska ange inriktningen för hur våra järnvägar och vägar ska utvecklas åren 2022 - 2033.

Regeringens nya infrastrukturproposition ska ange inriktningen för hur våra järnvägar och vägar ska utvecklas åren 2022 - 2033.

Foto: Johan Nilsson/TT

Debatt2021-07-13 08:32
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

När man bygger ett hus brukar man av praktiska skäl ta ett lån och bygga huset i en enda omgång. Det blir billigast och går snabbast. Men när ny järnväg ska byggas föreslår regeringen (S+Mp med stöd av C och L) att bygget ska finansieras via de årliga statsbudgetarna. Detta innebär att nya höghastighetsbanor skulle tränga undan nödvändiga andra satsningar än höghastighetsbanorna mellan våra tre största städer. Vi behöver ju nya banor mellan Stockholm och Oslo och Oslo - Göteborg och andra felande länkar. Finansiering via de årliga statsbudgetarna innebär även att man vissa år av finansiella skäl måste bygga i snigelfart för att årets budget ska hållas. Enbart V vill bygga nya stambanor med lån. KD, L och SD vill inte alls ha nya höghastighetsbanor. M stöder Ostlänken, men inte dess fortsättning söderut. Sveriges järnvägsplaner är som framgår mycket oklara.

I andra länder bygger man nya snabba banor. Ofta bygger man banorna på pelare för att minska markintrånget. Dessutom kan byggandet ske med industriella metoder. Man tillverkar broelement på fabriker och kopplar samman delarna med stora lyftmaskiner. Ostlänkens 16 mil kostnadsberäknas nu till ca 5 miljarder kronor per mil, och tangerar därmed världsrekordet. Priset är ungefär dubbelt så högt som i andra länder. Ansvarig för detta är Trafikverket, som är fast i gammalmodigt tänkande. Men bakom Trafikverket står regeringen ansvarig. I nu gällande nationella långtidsplan finns 35 miljarder planerade för Ostlänken, men Trafikverkets prislapp är i dagsläget 83 miljarder kronor.

De partier som är tveksamma till byggandet brukar anföra att det är ett olönsamt projekt. Det är riktigt om man låter bygget ske i Trafikverkets regi. Men om man låter mer handlingskraftiga aktörer driva bygget kan det bli klart på enstaka år och därmed börja betala tillbaka sin byggskuld betydligt snabbare. Trafikverket beräknar trafikstart 2035, det vill säga om 14 år för de 16 milen Ostlänk. Internationellt bygger man med en kapacitet mellan 10 och 20 mil per år.

43 länder har, bygger eller planerar nya höghastighetsbanor, varav flertalet på pelare. Banor byggs i Europa, Asien och USA. I Tyskland återöppnar man nedlagda banor av miljö- och resursskäl.

I övrigt innehåller infrastrukturpropositionen ingenting om Sveriges regionbanor, exempelvis Stångådals - och Tjustbanorna. I partimotionerna från oppositionen skriver V att de vill rusta upp dessa banor. Övriga partiers svar på infrastrukturpropositionen tiger i frågan. 

Vi borde även i Sverige våga satsa på våra järnvägar.