Empati och hjärta måste vara med när besluten tas

Med bestörtning har jag tagit del av diverse problem i samband med färdtjänstresor inom Linköpings kommun.

Isolering i hemmet är det värsta som kan hända en äldre eller funktionshandikappad, betonar signaturen "Är kanske nästa i tur att bli av med tillståndet".

Isolering i hemmet är det värsta som kan hända en äldre eller funktionshandikappad, betonar signaturen "Är kanske nästa i tur att bli av med tillståndet".

Foto: Mikael Svensson/arkivbild

Insändare2021-06-11 08:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Många fått avslag på sin ansökan trots goda skäl för att få tillstånd, för andra har tillståndet dragits tillbaka. Eftersom jag själv nyttjar färdtjänst vet jag vad dessa resor betyder i det dagliga livet:

- Att själv klara av resor till exempelvis apotek vårdcentral, matvarubutiker, frisör och liknande.

- Att komma ut från en tom lägenhet och få träffa andra människor och bryta en trist tillvaro.

- Att kunna besöka goda vänner.

- Att senare när pandemin är över kunna besöka olika evenemang.

Politikerna pratar så fint om våra äldre, att vi ska vara måna om dem och se till att de får den bästa omsorg och hjälp att leva ett bra och rikt liv. 

För att göra detta krävs att de får tillgång till samma villkor som övriga medborgare. Isolering i hemmet är det värsta som kan hända en äldre eller funktionshandikappad. Det leder ofta till depression och beroende av antidepressiva läkemedel som belastar sjukvården.

Att avslagen är enligt gällande bestämmelser tvivlar jag kanske inte på, men är dessa bestämmelser rättvisa? Ibland måste också empati och hjärta vara med.

Är handläggandet ett uppdrag att spara pengar åt kommunen? I så fall misstar ni er. 

En uppdatering av bestämmelserna borde göras för att infria era löften om oss äldre.