Nu brinner det i Lejonpannan

Lejonpannan, Linköpings nya kraftvärmeverk, är i gång. Den avfallseldade anläggningen är i världsklass vad gäller energieffektivitet och rökgasrening.

22 december 2015 10:08

Det gamla kraftvärmeverket vid Nykvarn ska så småningom läggas ner, området behövs till annat när Linköping ska växa. Men då måste hela produktionen av värme och el flyttas ut till Gärstad, och det är därför som Tekniska verken har investerat i Lejonpannan. Till en kostnad av 1,2 miljarder kronor har man byggt en ny avfallseldad kraftvärmeanläggning på Gärstad, fylld med den senaste tekniken på området.

Lejonpannan är utseendemässigt ganska lik sin tio år äldre granne i huset bredvid, så nu står det två kraftvärmeverk med stora glasfasader vid E 4:an. Efter en byggtid på drygt två år startades Lejonpannan för några veckor sedan. Det är fortfarande leverantörerna som står för driften, men Tekniska verken tar över i vår.

Inne i huset är det rent och snyggt. Genom glasfasaden har man en härlig utsikt över Linköping.

– Själva pannan är 40 meter hög, och den är upphängd i taket för att den ska kunna expandera när den blir varm, berättar projektledare Marcus Mattsson.

Häften av utrymmet i den enorma byggnaden upptas av en stor anläggning för rökgasrening. I ett avancerat system av rör och filter renas röken från skadliga partiklar. Man möter inte många människor i de många ståltrapporna, hela anläggningen styrs från ett kontrollrum längre bort.

Tekniska verken har låtit Profu, ett oberoende forskningsföretag, undersöka hur stor miljövinsten är med att använda avfall som bränsle. Resultatet är mycket positivt. Eftersom soptippar läcker stora mängder metan, som skadar klimatet, så är det mycket bättre att använda det som bränsle. Då minskar man desutom behovet av att använda kol och olja.

– Transporten av avfallet ger en ganska marginell miljöbelastning, vinsterna är mycket större. Och om vi skulle elda med kol eller olja så ska det ju också transporteras långa sträckor, säger Claes Vallin, energistrateg på Tekniska verken.

Dessutom är kraftvärmeverk som Lejonpannan mycket energieffektiva. På kontinenten är det vanligt att man eldar elkraftverk med kol, släpper ut värmen i luften, och värmer husen med el. Det är ett enormt energislöseri jämfört med svenska kraftvärmeverk där man producerar el och fjärrvärme på en gång.

Trots att man använder avfall som bränsle så vill Tekniska Verken minska avfallsmängderna i samhället. Det är viktigt att återvinna så mycket som möjligt.

– Vi vill bara elda sådant som inte går att återvinna, säger Tekniska Verkens vd Anders Jonsson.

Minskat koldioxidutsläpp

Lejonpannan har en kapacitet på 230 000 ton avfall per år. Den klarar också bränslen som till exempel returträ.

Den ersätter en stor del av driften i det gamla kraftvärmeverket vid Nykvarn. Därmed minskar Tekniska verken förbränningen av olja med 80 procent, och koleldningen minskar med 73 procent.

På så sätt minskar utsläppen av koldioxid med 97 000 ton per år, vilket motsvarar utsläppen från 30 000 bilar.

Lejonpannan är på 83 MW, lite större än det tio år äldre kraftvärmeverket på Gärstad som är på 68 MW.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!