Den här gången var det namn från resenärer på bussarna 509 och 507 som skrivit på listorna, men allt sedan i augusti förra året har namninsamlingen pågått. Både på papper och genom en protestlista på Facebook. Listor har lämnats till regionen efter hand och nu har 1079 personer skrivits under den digitala listan. Pappersvägen uppskattar Joakim Häggkvist att gruppen, som kallar sig "Protestlista till Region Östergötland som lägger ner landsbygdstrafik", har samlat lika många. Alltså har uppskattningsvis två tusen personer hittills skrivit på.
Läs mer:KARTA: Så hårt slår landsbygdens bussdöd
Det är inte första gången som Joakim Häggkvist omskrivs i spalterna för sitt engagemang mot att busslinjer på landsbygden läggs ned. Han har bland annat tagit initiativ till stormöte och i augusti lämnades listor med drygt femhundra namn direkt till trafik- och samhällsbyggnadsnämndens ordförande Göran Gunnarsson (c).
– Men nu vill politikerna inte längre träffa oss utan jag får lämna listorna i receptionen. De vill lägga locket på och hoppas att protesterna falnar, säger han.
Men gruppen tänker inte ge upp. Namninsamlingen fortsätter.
– Vi kommer att fortsätta vår protest åtminstone fram till nästa val 2018. Om vi ger upp får de politiker rätt som hoppas på att protesterna tystnar och det ska de inte få, säger Joakim Häggkvist.
Läs mer: Nedläggningskartan – så gjorde vi
Han tycker att det är viktigt att engagera sig i angelägna frågor. Nedläggningen av busslinjer är inte den enda. Fram till i höstas var han engagerad för socialdemokraterna i Mjölby, men mycket tack vare partiets ställningstagande i bussfrågan har han bytt till vänsterpartiet. Han jobbar fackligt, efter vårt möte på regionhuset ska han iväg för att delta i ett möte inom LO. Hans engagemang i Hyresgästföreningen är omskrivet och han har engagerat sig för att få till högre löner för städarna på Samhall. Listan kan göras längre.
– Att få kollektivtrafiken att fungera på landsbygden är viktigt. Gymnasieelever kan inte längre delta i skolans aktiviteter på kvällar eller lov. Arbetspendling är inte längre möjlig. Det finns familjer som fått lämna hus och hem sedan deras linje lagts ned. Om människor inte längre kan leva på landsbygden, vem ska då se till att vi får mat på bordet? Människor är arga, mycket arga och känner sig övergivna av politikerna, säger han.
Läs mer: "Det finns ingen att föra dialog med"
Det finns olika sätt att lösa kollektivtrafik på landsbygden, menar han. Anropsstyrd trafik, närtrafik, stomlinjer som binder de större orterna samman är några.
– Men människor ska kunna komma till arbete och skola utan att ta bil.en Och de ska inte behöva betala mer än vad andra trafikanter gör, anser han.