Se sammanställningen i ett nytt fönster.
Drygt sexhundra enkätsvar har på kort tid rullat in från snart sagt alla håll i Östergötland. Drygt hälften säger att deras linjer lagts ned, drygt sjutton procent att linjen kommer att läggas ned och fjorton procent uppger att de aldrig haft någon reguljär busslinje inom räckhåll. Sammantaget saknar närmare nio av tio av dem som svarat på enkäten kollektiv linjetrafik eller kommer inom en snar tid att bli utan. Lika många har svarat att det innebär ett problem för dem.
LÄS ÄVEN: Så här gjorde vi nedlägningskartan
Många av dem som svarat är människor som har inrättat sitt liv efter att det finns linjetrafik, ja till och med valt att slå ned sina bopålar där det går busstrafik. När möjligheten att ta bussen rycks bort förändras deras livsvillkor. Det finns de som känt sig tvingade att flytta från landet för att klara sin vardag. Drygt trettiofem procent av de som svarat får problem med resor till och från jobbet, men bara tre procent har lyckats lösa avsaknaden av buss med att samåka. Ändå tar sju av tio tar bilen istället och många av dem har vittnat om att de egentligen inte vill det, bland annat av hänsyn till miljön.
LÄS ÄVEN: Vi frågar tre - hur drabbas du av att din buss slutat gå?
En stor andel som svarat är ungdomar. Närmare tre av tio uppger att de får problem med att ta sig till och från skolan. De flesta av dem är gymnasieungdomar, men där finns också elever i grundskolan som hävdar att deras rätt till fritt skolval blir kraftigt begränsat när linjetrafiken läggs ned. Kommunen har bara skyldighet att ordna skolskjuts till anvisad skola och även om de skulle få åka med skolskjutsen så passar inte tiderna eller så finns ingen anslutande trafik dit den går.
ENKÄTEN: Har din linje lagts ned? Fyll i vårt formulär här.
Möjligheten för gymnasieungdomar att få åka med grundskolans skolskjuts finns i de flesta kommuner men upplevs som ettt allt för osäkert alternativ. Dels för att det bara är ett erbjudande i mån av plats och dels för att tiderna passar dåligt, framför allt turerna på eftermiddagen. Återstår att föräldrarna skjutsar, men det är inte alltid det går att ordna. Många ungdomar känner sig strandsatta och det är inte osannolikt att flertalet av de hela arton procent som uppger att de inte kan resa alls på grund av att de saknar kollektivtrafik, är just unga.
Alla som har längre än två kilometer till närmaste hållplats för linjetrafik har rätt till den nyinrättade närtrafiken. Den infördes före sommaren och har nu ett halvår på nacken. Av enkätsvaren framgår dock att mer än hälften inte anser att närtrafiken är bra. Det beror i sin tur på att de allra flesta saknar linjetrafik för jobb och skolresor. Där går närtrafiken bort eftersom den först går att nyttja efter klockan nio på morgonen. Enligt Östgötatrafiken har närtrafik utnyttjats för mellan 700 och 800 resor per månad. Tio procent av dem som svarat på enkäten anser att närtrafiken är bra. Närmare tjugo procent svarar kanske och tjugo procent svarar att de inte vet. Det kan tyda på att konceptet ännu inte är så känt.
Flera kommentarer handlar om bristande dialog inför nedläggningen av linjetrafiken och alternativa lösningar upplevs inte ha diskuterats i tillräcklig omfattning. Det uppmanas till kreativa lösningar. Det finns en oro för att nedmonteringen av landsbygdstrafiken bidrar till urbaniseringen och utarmar landsbygden.