Videon är inte längre tillgänglig
Han är sparsam med kommentarer till fallet med hornhinneforskningen vid Linköpings universitet. En professor misstänks för oredlighet i forskning sedan hon bland annat stått som medförfattare till en studie där syntetiska hornhinnor från LiU som var ämnade för djurförsök opererades in på patienter i Ukraina. Forskaren hävdar att hon inte var medveten om just operationen vid tillfället, men valde ändå att stå som författare efteråt. Erik Malmqvist tycker inte att det är okej. Inte ens om resultaten anses goda, något som både den kritiserade forskaren och Linköpings universitets ledning har påpekat.
– Jag känner inte till detaljerna i ärendet, mer än det som framkommit från granskningsgruppens rapport och i media. Att det faktiskt gick bra eller att man har goda syften med forskningen, är ingen ursäkt. Man kan inte både säga att man inte har vetskap om ett oetiskt förfarande och ställa sig som medförfattare till studien. Är man författare så är man ansvarig, säger Erik Malmqvist.
Att försök på människor ska föregås av djurförsök kallar han för en ”etisk grundbult”. Han säger också att antalet utredningar om oredlighet eller brott mot etiska riktlinjer tycks ha ökat i Sverige sedan det berömda Macchiarini-ärendet vid Karolinska institutet, där flera människor har avlidit.
Vad kan universiteten göra för att undvika liknande händelser?
– Det som diskuteras nu är vilket straff en viss forskare ska få. Men det är minst lika viktigt med ett förebyggande arbete mot forskningsfusk både på lärosäten och hos forskningsfinansiärer.
Hur ska det göras?
– Det är svårt för lärosätena att övervaka alla detaljer. Det finns alltid ett personligt ansvar hos forskaren. Det behövs en möjlighet att följa upp besluten som de regionala etikprövningsnämnderna fattar. Som det är nu får man ett godkännande och sedan finns en ganska dålig uppföljning kring om forskningen bedrivs som man har angivit i ansökan. Ett sätt är att tidskrifterna som publicerar resultaten kräver att man kan visa att man har följt exempelvis Helsingforsdeklarationen som är det mest kända internationella dokumentet kring forskningsetik. Men det påverkar ju inte forskning som inte publiceras, vilket ofta gäller industrifinansierade studier.
Enligt Erik Malmqvist behövs mer diskussion om forskningsetik vid universitet och högskolor.
– Etik finns med under utbildningarna men det märks på studenterna att somliga ser det som ett luddigt ämne. Det finns många andra ämnen och forskare som anses ha högre status. Etik är en viktig imagefråga för universiteten.
Kan en forskare som fällts för oredlighet fortsätta att forska?
– Ja, det tycker jag. Om man har sonat straff så ska vi se på det på samma sätt som rättsväsendet. Men det kan givetvis påverka forskarens förtroende, säger Erik Malmqvist.