"Att Sankt Kors bara vänder sig till en aktör när de vill sälja är oprofessionellt och inte affärsmässigt", anser Michael Cocozza (LL).
I förra veckan kunde Corren avslöja att det kommunala bolaget Sankt Kors har långtgående planer på att sälja fastigheten Gjuteriet 2 till det privata fastighetsbolaget Mannersons. I de q-märkta kvarteren ingår bland annat kulturcentrumet Skylten.
Linköpingslistan vill stoppa affären av flera skäl.
– Linköping är en rik kommun med 40 miljarder i tillgångar. Kommunen behöver inte sälja av fastigheter, kommenterar Michael Cocozza (LL).
Om Sankt Kors ändå vill sälja Skylten bör man göra det till Stångåstadens dotterbolag Kulturfastigheter, anser partiet. Då har kommunen möjlighet att fortsätta subventionera lokalhyrorna för kulturarbetare.
Linköpingslistan anser dessutom att det är fel tid att sälja nu, när den höga räntan trycker fastighetspriserna neråt.
– Det är endast finansiellt pressade företag som säljer fastigheter i detta läge, hävdar Cocozza.
När ett kommunalt bolag ska sälja en fastighet ska flera företag få lämna anbud, tycker LL.
– Skyltenkvarteren har inte varit ute på marknaden, utan vd har valt ut en aktör. Det är oprofessionellt och inte affärsmässigt. Om man ska sälja gemensamt ägd egendom ska det ske transparent i en öppen process där flera aktörer lämnar anbud, på det sätt som Stångåstaden sålde till Heimstaden för två år sedan. Då får man bättre betalt och man undviker korrumperande verkan, kommenterar Cocozza.
LL jämför också med hur det gick till när Sankt Kors i fjol ville sälja Mjärdevi Center. Då kontaktades ett 20-tal fastighetsbolag som fick chansen att lämna anbud. Den gången blev det dock ingen försäljning, eftersom Sankt Kors bedömde att anbuden låg för lågt.
Sankt Kors vd Anna-Maria Jakobsson vill inte kommentera hur långt planerna på att sälja Skyltenkvarteret till Mannersons har kommit – eller om det är rätt marknadsläge att sälja just nu.
När det gäller försäljningssättet skriver hon i ett mejl till Corren att det är viktigt att hitta rätt köpare för den här typen av fastighet – en långsiktig fastighetsägare med intresse för fortsatt utveckling av Linköping.
"Ett självklart huvudfokus är att genomföra affärer på marknadsmässiga grunder. När marknadsmässig prisbild är uppfylld och ett visst objekt har specifika kvalitéer som behöver säkras långsiktigt för framtiden och där relationen till plats och verksamhet kräver ett stort åtagande, kan det vara befogat att i första hand gå vidare med en part", skriver Jakobsson.
"För den här typen av fastighet är det viktigt att hitta rätt köpare, en långsiktig fastighetsägare", kommenterar Anna-Maria Jakobsson, vd för Sankt Kors.
Niklas Borg (M) är kommunalråd och ordförande i Stadshus AB, moderbolaget till Sankt Kors. Han menar att affärssekretess hindrar honom att direkt kommentera en eventuell försäljning, men säger att det ligger i Sankt Kors uppdrag att sälja färdigutvecklade fastigheter för att kunna bygga nya.
Skylten ligger i ett område där kommunen har stora framtidsplaner. Den dag Ostlänken byggs kan den nuvarande tågrälsen plockas bort och en ny stadsdel byggas runt det q-märkta Skyltenkvarteret.
– Hela området kring Stångebro/Kallerstad och bort mot nya resecentrumet står inför en enormt stor stadsomvandling. Det är naivt att tro att vi som kommun skulle klara de investeringar som krävs. Vi är helt beroende av att det finns andra aktörer som vill investera och utveckla vår stad tillsammans med kommunen, kommenterar Niklas Borg.
– De direktiv som Sankt Kors har fått av ägaren kring sina försäljningar är att de inte får sälja till vem som helst, utan att det ska vara aktörer som är långsiktiga och vill vara med och utveckla Linköping över tid. De får inte heller göra dåliga affärer och självklart ska de följa de lagar och regler som gäller för ett kommunalt fastighetsbolag, fortsätter han.
Niklas Borg (M) anser inte att en försäljning av Skylten är en fråga som behöver godkännas av kommunfullmäktige.
Frågan är om styrelsen i Sankt Kors har rätt att på egen hand besluta om en försäljning av Gjuteriet 2. I bolagets ägardirektiv står det så här: "Beslut om försäljning av strategiska fastigheter ska alltid godkännas av kommunfullmäktige". Kommunens stadsplaneringsavdelning anser att Gjuteriet 2 "är att se som en fastighet i ett strategiskt läge".
Michael Cocozza anser att det är en strategisk fastighet, på grund av läget men också av kulturpolitiska skäl. Varken Anna-Maria Jakobsson eller Niklas Borg håller med om det.
– Min uppfattning är att en eventuell försäljning av Gjuteriet inte behöver beslutas i fullmäktige, kommenterar Niklas Borg.
Mannersons vd Carl-Fredrik Grönhagen har hittills valt att inte kommentera uppgifterna om en kommande affär.
Gjuteriet 2 anses vara Linköpings viktigaste industriminne och byggnaderna får varken rivas eller förvanskas exteriört.
