24 januari 2009 00:00
<p>Svar till "RKEC" angående "Det behövs ett nytt kraftfullt pen-sionärsparti", 17/1.</p><p><b>Den anonyma</b> insändaren tycker att det är tyst från SPI i debatten kring pensionärsvillkoren. Det kraftfulla pensionärspartiet kan bli verklighet fortare än kvickt vid nästa val 2010. Enda förutsättningen är att alla de som ondgör sig över att SPI är osynligt röstar på detta parti.</p><p>Vi är några miljoner pensionärer i vårt land och hade endast ett tiotal procent av dessa behagat intressera sig för pensionärsfrågorna och röstat med SPI vid valet 2006 hade vi redan suttit i riksdagen med ett 14-tal mandat och kunnat vara tungan på vågen och besluta om just pensionärsvillkoren.</p><p>Vi skulle gärna se att medlemmarna i de opolitiska pensionärsorganisationerna vid nästa val 2010, funderar allvarligt över var de skall lägga sin röst. Inget av de nu etablerade partierna har visat något påtagbart intresse för våra frågor. SPI har en väl fungerande politisk organisation och kan tillsammans med andra uträtta det vi eftersträvar.</p><p><b>Margareta Svanlund</b><b /></p><p><b>Gruppledare SPI Motala</b></p>

Insändare: Ett kraftfullt pensionärsparti kan bli verklighet

24 januari 2009 00:00
<p><b>Hundägare, ni </b>måste plocka upp efter er. Vi har fått problem på Väderkvarnsbacken och i Trojenborg i Skänninge. Det är snuskigt för dem som trampar i det.</p><p>Har man råd att ha hund kan man ha råd med hundpåsar. Har själv hund och köper påsar för en månad.</p><p><b>Besviken på er </b><b>som ej plockar upp</b></p>

Insändare: Skärpning hundägare!

23 januari 2009 16:59
Krönika

Lördag och elva månaderkvar till julafton

Lördag och elva månaderkvar till julaftonLördag och elva månaderkvar till julafton
23 januari 2009 01:00
<p>Regeringen tillsatte den 18 december Arlandabanans VD Gunnar Malm att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor i Sverige. Utredningen ska vara klar den 15 september 2009 och kommer bland annat fokusera på olika finansieringslösningar. </p><p>Erfarenheter från bland annat Norge och Finland visar att Offentlig privat samverkan (OPS) har varit mycket effektiv för att förkorta tiden mellan beslut och färdigtställande. Regeringen har dock sedan tidigare aviserat att OPS-finansiering inte är aktuell.</p><p>I ett internationellt perspektiv har Sverige satsat förhållandevis lite på investeringar i infrastruktur under de senaste decennierna. Ett effektivt transportsystem är en grundförutsättning för tillväxt och framåtskridande. Inte minst i den allt tuffare globala konkurrensen är väl fungerande transportsystem en nödvändig förutsättning. </p><p>Under det senaste decenniet har OPS-finansiering varit ett självklart alternativ i stora infrastrukturprojekt i såväl Norge som Finland. Detta har visat sig vara mycket effektivt när det gäller genomförande, budget och tidplaner. Det första motorvägsprojektet i Finland - mellan Helsingfors och Lahtis - genomfördes redan under 1990-talet. Byggtiden för projektet förkortades med ett helt år mycket tack vare OPS-lösningen.</p><p>Banverket gjorde i våras en utredning om förutsättningarna för snabbtåg i Sverige. I utredningen visas att den sammanlagda kostnaden skulle uppgå till 100-150 miljarder kronor för att bygga ett nytt separat spårsystem Stockholm-Malmö med en anslutning till Göteborg. Banverket ser det som realistiskt att projektet ska kunna stå klart tidigast år 2030. </p><p>Till år 2030 är det över 20 år. Vad som då har hänt med samhällsstruktur och teknologi är omöjligt att förutsäga. Om en OPS-lösning anammas och ett beslut om höghastighetsbanor kommer till stånd nästa höst så är vår bedömning att Europakorridoren bör kunna vara klar betydligt tidigare än enligt Banverkets beräkningar. Denna slutsats drar vi baserat på de historiska erfarenheterna av OPS som vi sett i våra grannländer. OPS-lösningar ökar incitamenten till nytänkande och ger bättre utnyttjande av kompetens vid planering och utförande av offentliga projekt. </p><p>Vi är övertygade om att Gunnar Malms utredning kommer visa att en OPS-lösning är att föredra vid byggande av höghastighetsbanor. Förhoppningsvis kommer resultatet från utredningen också leda till att regeringen omprövar sin ställning i frågan och inte fortsätter att stirra sig blind på "kapitalkostnadsargumentet". Detta är av stor vikt för en snabbare utbyggnad av infrastrukturen och en ökad tillväxt i 4:e storstadsregionen.</p><p>Lars-Johan Blom</p>

Debatt: OPS är den bästa lösningen

OPS är den bästa lösningenOPS är den bästa lösningen
23 januari 2009 00:00
<p>Svar till Elisabet angående "Mjölkkossorna behandlas illa", 21/1.</p><p><b>Ja Elisabet, mjölken</b> borde verkligen få kosta och den enskilde bonden borde få bättre betalt! Vi har en lång tradition av att dricka mjölk från tama kor, vilket har resulterat i en möjlighet hos många att bryta ner laktos även i vuxen ålder. Därför utgör mjölk ett nyttigt baslivsmedel i Sverige.</p><p>Den moderna mjölkkon producerar dagligen långt mer mjölk än vad kalven behöver. Majoriteten av alla mjölkdjur är inte uppbundna och tillåts kalva i stora boxar. Utav de som är uppbundna får allt fler kalvar gå lösa i boxar. Kor har en genetisk benägenhet att kalva årligen om tjur finns för betäckning.</p><p>Kor går inte och ältar att den inte har kalven vid sin sida - den är nöjd med att bli mjölkad och serverad en näringsrik foderstat. Kalven sköts om av bonden och föds upp tillsammans med andra ungdjur och blir på så sätt ett vuxet tamdjur på 600 kg. Den är trygg i sin stallmiljö och blir präglad på bonden vilket gör det möjligt för bonden att vara behjälplig vid kalvning även om kon är lös i en box.</p><p>Ett viktig del i kons utbildning är att lära den att stå bunden. En frisk och trygg ko är grunden för att kunna producera en fullvärdig mjölk som ger maximal betalning. Det går åt ett års mjölkproduktion för att betala uppfödning och vård av kalven till ko. Det innebär att kon först efter sin andra kalvning börjar bidra till de investeringar som modern mjölkproduktion kräver bland annat genom svensk lag.</p><p>Det är få djurslag som är så väl omhändertagna som våra mjölkkor, till exempel umgås bonden med sina kor flera timmar varje dag. Att producera mjölk av hög kvalité är inte möjligt om man inte har ett etiskt och empatiskt handlingssätt.</p><p><b>Christina</b></p>

Insändare: Våra mjölkkor är väl omhändertagna

Våra mjölkkor är väl omhändertagnaVåra mjölkkor är väl omhändertagna
23 januari 2009 00:00
<p><b>Har haft </b>min mamma inlagd på sjukhus i flera omgångar. Och nu måste hon åka till sjukhuset flera gånger i veckan för sina sjukdomar. Jag har varit med flera gånger och hälsat på när hon varit inlagd. Jag ser att personalen är stressad och allt är så rörigt och man hänvisas hit och dit.</p><p>Har du flera sjukdomar och behöver ha läkarhjälp för det så får du till svar "det kan inte vi hjälpa dig med". Men när man är gammal och sjuk och har fullt upp med att klara av en åkomma så är det inte lätt att orka gå till en vårdcentral och söka hjälp. När man inte ens kan ta sig dit för egen maskin.</p><p>Vad gör vi med våra gamla egentligen? Det frågas ju inte ens om det är någon som hjälper dem eller om någon tar emot dem när de kommer hem. Man kan ligga och dö både ute och inne utan att någon bryr sig.</p><p><b>Besviken dotter</b></p>

Insändare: Hur behandlar vi våra gamla?

22 januari 2009 10:45
<p>För två år sedan hamnade Annikas son på glid och familjen kom i kontakt med socialkontoret. Sonen fick en kontaktperson, en anställd i skolan. Men han var bara timvikarie och uteblev ibland från avtalade möten.</p><p>I maj skedde en omorganisation i socialtjänsten. För Annikas familj innebar det att socialsekreteraren familjen hade slutade. En ny sekreterare och ny kontaktperson utsågs.</p><span class="mellanrubrik">Träffar fungerade inte</span><p>Under sommaren skulle Annikas son träffa kontaktpersonen en gång per vecka. Men det fungerade inte.</p><p>- Vi ringde oerhört många samtal till socialen under den här tiden för att vi behövde akut hjälp men det hände ingenting, berättar Annika.</p><span class="mellanrubrik">Har det hjälpt sonen?</span><p>Familjen har också haft kontakt med närpolis och förhörsledare. Dessa kontakter beskriver Annika som mycket bra men frågar: Vad har det hjälpt hennes son, egentligen?</p><span class="mellanrubrik">Tidig hjälp hade hjälpt</span><p>Annikas son blev misstänkt för brott och åtalades för det. I höstas kallades han till rättegång. Där mötte Annika andra föräldrar med samma erfarenhet av socialtjänsten.</p><p>- Vi konstaterade att om vi hade fått hjälp i ett tidigare skede hade vi inte suttit där, säger Annika.</p>

På tiden att samarbeta bättre, anser Annika

22 januari 2009 01:00
Krönika

Gunnar Wetterberg: Krisberedskap och människor

21 januari 2009 00:00
SÖDRA VI

Kindabor sägs upp när Ljunghäll bantar

21 januari 2009 00:00
<p>Svar till "Ledsen mamma", 14/1.</p><p><b>Råkade också ut</b> för en besserwisser i helgen då vi såg på teater i Malmö. Hon förstörde andra akten för oss, genom att i pausen skälla ut oss för att vi viskat något till varandra under första akten. Det hade stört henne och hennes unga dotter som också hade hat i blicken.</p><p>Efteråt har jag hört att många undviker denna människa på grund av hennes sätt mot andra människor. De mår nog sämst själva egentligen.</p><p><b>Kram</b></p>

Insändare: Det finns fler besserwissrar

21 januari 2009 00:00
<p><b>Som besökare </b>till "Trazzel"-revyn 9/1 så blev vi glatt överraskade av en liten bebis, som liksom vi satt på sista raden. Först tänkte vi, kan detta vara bra för barnets öron, men vi insåg snart att mamman hade med hörselskydd.</p><p>Som mor känner man ju sitt barn bäst, inte tar man med ett skrikigt barn på revy, men detta var en lugn och tyst bebis, knappast ett knyst hördes.</p><p>När andra akten började så var inte mor och barn närvarande. Vi antog att det var mammans eget beslut, och inte en otrevlig revybesökare, som säkert inte gav ifrån sig det minsta ljud under hela föreställningen. Vi andra skrattade hejdlöst hela tiden.</p><p><b>Trazzel-besökare</b></p>

Insändare: Lugn och tyst bebis blev utkörd

21 januari 2009 00:00
<p><b>Läste en </b>insändare om att mjölkbönder måste få betalt för sitt arbete? Vem är producent av den svenska mjölken? Det är kossorna. Dessa mjölkkossor är nog ett av de få djurslag som i dag behandlas som en industri.</p><p>Som kviga skall den föda sin första kalv därefter insemineras den årligen och måste då föda sin kalv, år ut och år in. Oftast uppbunden under förlossningen och när denna är avslutad så tar man kalven ifrån henne. Ännu värre i vissa fall så får hon behålla sin kalv ett dygn.</p><p>Om man varit närvarande vid en sån kalvning så har man inte något större förtroende för dessa bönder.</p><p>Vad kossorna i övrigt får stå ut med vet vi inte alltid, och att få vara kopensionär och röra sig fritt i hagen har jag inte hört talats om. Låt mjölken kosta.</p><p>Vi är många som gärna betalar mer för mjölken om vi vet att kon får föda under drägliga former och rå om sin kalv en viss tid. Det handlar om empati och insikt i djurens beteende. För övrigt är mjölk enbart till för kalven den är egentligen slembildande för människan.</p><p>Borde inte den som vill handha mjölkkor ha ett etiskt förhållningssätt och ett empatiskt handlingssätt?</p><p><b>Elisabet</b></p>

Insändare: Mjölkkossorna behandlas illa

Mjölkkossorna behandlas illaMjölkkossorna behandlas illa
21 januari 2009 00:00
SÖDRA VI

Ljunghäll varslar ytterligare 65

20 januari 2009 01:00
Krönika

Ami Lönnroth: Stolplyckan borde få fler efterföljare

20 januari 2009 00:00
<p><b>Miljöpartiet önskar </b>ett samhälle som är mångkulturellt och öppet för alla där ingen diskriminering förekommer mot någon grupp. Då kan man fråga sig vilken erfarenhet de ledande i partiet har av ett sådant samhälle.</p><p>Enligt en artikel i Corren nyligen är samhället mycket segregerat och människor med invandrarbakgrund bor till största del i några få områden i staden. Bor de ledande inom miljöpartiet själva i dessa områden?</p><p>Hur ska detta mångkulturella samhälle genomföras i praktiken? Ska kommunen köpa in hus i Vikingstad, Mantorp, Linghem och Hjulsbro för att kunna erbjuda boenden till alla kategorier av männi-skor? Som det är nu är det väl knappast en mångkulturell blandning i dessa bostadsområden.</p><p>Diskrimineringen på arbetsmarknaden kan väl ändå förekomma därför att det inte finns tillräckligt många lediga arbeten. Eller ska vi kvotera ut jobben så att även infödda svenskar måste sitta hemma ett tag för att miljöpartiets mångkulturella vision ska uppfyllas på alla plan?</p><p>Om inte miljöpartiet har en plan för att genomföra det helt diskrimineringsfria samhället så blir det väl mest sköna ord att brösta upp sig med där i villan i det nästan helsvenska bostadsområdet.</p><p><b>SAMHÄLLSINTRESSERAD</b></p>

Insändare: Hur ska miljöpartiet genomföra det diskrimineringsfria samhället

20 januari 2009 00:00
<p><b>När jag </b>läser inläggen om vinterkräksjukan då undrar jag hur dessa människor som tycker att karensdagen ska gälla alla utan undantag, har tänkt.</p><p>Naturligtvis kan vi alla bli smittade och sjuka men om jag vet att någon har kräksjukan så går jag naturligtvis inte dit, för då vet jag att jag själv blir bärare av smittan och förmodligen sjuk.</p><p>I mitt arbete som undersköterska på en demensavdelning där människor är samlade inom en låst avdelning är det inte lätt att hålla smittan under kontroll eftersom denna är luftburen. Sprit hjälper inte i dessa fall. Hur ska vi då göra med våra boende?</p><p>När jag går till mitt arbete vet jag att jag ska torka kräks och diarré. Man vill helst stanna hemma och dra täcket över huvudet för jag vet att jag får smittan, men jag är tvungen att utföra mitt jobb. Vi kanske ska börja med att skicka hem våra boende till sina anhöriga som får ta hand om dem under sjukdomstiden. Naturligtvis inte!</p><p>På dagis kan man åtminstone ringa och föräldrarna får hämta hem sina barn och ha dem hemma 48 timmar efter det att barnen blivit friska, men har förstått att så inte alltid är fallet, tyvärr. Tänk efter, föräldrar!</p><p>Alla ni medmänniskor, politiker och högre chefer som tycker att karensdag ska gälla alla borde ta er en tankeställare. Vi inom vården gör allt vad vi kan för att utföra våra arbetsuppgifter och där ingår det att torka kräks och diarré på era anhöriga. En dag kanske det är er tur, för vad vet vi om framtiden? Kan inte det vara värt då att vi slipper karensdag, för vi går till våra arbeten med risk att vi blir smittade.</p><p><b>Undersköterska som helst vill slippa kräksjukan</b></p>

Insändare: Slopa karensdag för dem som utsätts för smitta

19 januari 2009 00:00
<p><b>Apropå insändaren </b>om de nya sopreglerna vill jag också berätta om ett annat miljöproblem - nämligen att containrarna på miljöstationerna i Linköping inte töms tillräckligt ofta, vilket medför en fruktansvärd nedskräpning samt merarbete för miljömedvetna medborgare.</p><p>I julhelgen cyklade jag och min make med tidningar, pappförpackningar och glas först till miljöstationen vid Skillingen. Där var containrarna överfulla, och pappers- och plastkassar stod i drivor omkring.</p><p><b>Vi vinglade vidare</b> på våra överlastade cyklar till Ekholmens miljöstation, och fann att det var likadant där.</p><p>Eftersom vi är miljömedvetna människor cyklade vi nu tillbaka hem med soporna och ställde dem i hallen. En dag senare i veckan tog vi bilen till Ullstämma återvinningscentral, och finner att också där är det proppfullt i containrarna! Det var bara att kasta allt sorterat papper i "Brännbart".</p><p><b>Nu kan man</b> tro att detta var ett julhelgproblem. Men inte. Igår var vi åter till Ullstämma återvinningscentral. Med möda lyckas vi pressa ned våra flaskor i de överfulla glascontainrarna. I tidningspapperscontainerna ramlade tidningarna ut genom springan och på containern för grövre papper fanns ett anslag uppsatt med texten "Brännbart" över den igenproppade öppningen. Man uppmanades alltså att slänga sitt med möda sorterade papper i Brännbart. Igen!</p><p><b>Jag håller</b> Linköping kommun ansvarig för den usla skötseln av återvinningen. Vad är det för mening med att jag som medborgare anstränger mig att spara och sortera sopor, när jag sedan inte kan bli av med dem, eller de eldas upp istället för återvinnas? Ska jag behöva åka stan runt för att bli av med mina sopor?</p><p>Omförhandla genast felaktiga avtal eller säg upp avtalet med entreprenörer som inte sköter sitt uppdrag! Vidare anser jag att anslag ska sättas upp vid miljöstationerna om datum för tömning och telefonnummer som man kan ringa då en container är full - och då ska den hämtas!</p><p><b>Barbro Mild</b></p>

Insändare: Miljöstationerna - ett stort miljöproblem

Miljöstationerna - ett stort miljöproblemMiljöstationerna - ett stort miljöproblem
19 januari 2009 00:00
<p>Svar till "Elisabeth" angående "Magbesvär varje dag - året om", 16/1.</p><p><b>Vad jobbigt för</b> dig, verkligen. Det är nog inte många som skulle vilja byta med dig. Men jag pratar nog för många när jag säger att vinterkräksjukan eller maginfluensa är ingenting man önskar sig men heller ingenting man kan göra så mycket åt. Den härjar fritt över landet och klarar man sig utan den så är man lyckligt lottad.</p><p>Det jag tror du har retat dig på är att kommunanställda/ vårdpersonal vill att karensen dras in vid dessa epidemier då vi vårdpersonal ofta blir smittade av våra patienter.</p><p>Det sprider sig dessutom fruktansvärt fort och som vårdpersonal riskerar man inte bara sig själv utan även att dra med sig bacillerna hem till resterande familj.</p><p>Vi kan inte isolera våra gamla och sjuka utan de måste ha sin hjälp ändå, därför anser vi oss inte ha en valmöjlighet och vill då att karensdagen slopas.</p><p><b>En som inte har ekonomi för att bli smittad</b></p>

Insändare: Vårdpersonalen blir ofta smittad på arbetsplatsen

19 januari 2009 00:00
<p>Angående artikeln i Corren den 16/1 om att en 14-årig brottsling i Linköping får härja fritt utan att samhället säger ifrån.</p><p><b>Man undrar hur</b> långt brottsligheten ska få utbredas och brutaliseras i Sverige innan en lagändring om hårdare tag kommer till? Daltandet med brottslingarna (unga som vuxna) gör ju att alla totalt har tappat tilltron till det svenska rättssamhället. Ett rättssamhälle som sätter brottslingarnas rättigheter och intressen i första hand och där offren och de hederliga medborgarnas rättigheter kommer i andra hand.</p><p>Ungdomsbrottslingarna bara skrattar åt och hånar poliserna vid ingripanden för de vet ju att de inte kommer att få något straff.</p><p>Det är ju bevisat att socialen med sina flummiga silkesvantar inte kan hantera ungdomar som har ett kriminellt beteende.</p><p>Nej, sänk åldern för straffmyndighet till 12 år och ta i med hårdhandskarna direkt (ungdomshem och fängelse). Detta skulle medföra följande:</p><p>1. Det visar för oss hederliga medborgare att samhället tar ungdomskriminalitet på allvar så att vi kan återfå någon form av tilltro till rättssamhället.</p><p>2. Det sänder tydliga signaler till brottslingen (och föräldrarna) att samhället inte accepterar dessa typer av handlingar. Förhoppningsvis får sig personen en ordentlig tankeställare och slutar upp med sin brottsliga bana.</p><p><b>Denka</b></p>

Insändare: Ungdomsbrottslingarna bara skrattar åt polisen

17 januari 2009 00:00
Sundsvall

Timrå vände mot Södertälje

Sida 42 av 67
Sida 42 av 67