Det var förra året som Science frågade medeltidshistorikern Michael McCormick om vilket som var människans värsta år. McCormick svarade, utan att tveka, år 536. Det var människans värsta år alla kategorier.

För det var då som det första av två, kanske tre, stora vulkanutbrott ägde rum, något som Michael McCormick och hans kollegor tidigare hade visat genom att studera isborrkärnor.

Följden blev en mystisk dimma som svepte över världen, något som resulterade i att vi människor både bokstavligen och bildligt gick en mörkare tid till mötes. Temperaturen sjönk med mellan 1,5 och 2,5 grader. I Kina föll snö mitt i sommaren, jordbruket havererade och människorna svalt. På Irland talas i skrifterna om åren 536–539 som åren då inget bröd fanns och den byzantinske historikern Procopius konstaterade att "Solen sken utan styrka, precis som månen, under ett helt år". Lite senare och som lök på laxen bröt även den Justinianska pesten ut. På kort tid dog uppemot 50 miljoner människor, stora delar av befolkningen i Europa och Asien.

Vulkanisk plym

Ett andra utbrott ägde alltså också rum, antagligen runt år 540, något som förvärrade situationen ännu mer. Men var detta utbrott skedde har dock varit något av ett mysterium, fram till nu. För nu tror sig forskarna veta att det hände i El Salvador i Centralamerika.

Sedan tidigare har man vetat att El Salvador varit platsen för ett kataklysmiskt vulkanutbrott som ägde rum någon gång mellan det tredje och sjätte århundradet efter vår tideräkning. Av allt att döma resulterade denna händelse, kallad för Tierra Blanca Joven (TBJ), eller "Vita unga jorden" på svenska, i en vulkanisk plym som reste sig 49 kilometer upp i atmosfären.

Döda träd

Nu har forskare analyserat tropiska trädrester som legat inkapslade i den vulkaniska askan ända sedan dess. Prover från tre olika träd analyserades och resultaten, som nu presenteras i Quaternary Science Reviews, visar att alla tre träd dog mellan åren 500 och 545. När forskarna även tog hänsyn till atmosfäriska cirkulationsmönster blev deras uppskattning att utbrottet antagligen skedde på hösten år 539, det vill säga tre och ett halvt år efter utbrottet på Island.

För de mayaindianer som bodde i området blev följdverkningarna katastrofala. Marken närmast vulkanen i El Salvador täcktes av ett 70 meter tjockt lager av sten och aska. På så sätt kan forskningen även förklara den tillfälliga nedgång i byggandet av pyramider och andra konstruktioner som ses vid den här tiden och som var så utmärkande för Mayakulturen.