"Tuggummi" avslöjar blåögd stenålderskvinna

Tuggad björkharts från stenåldern hittas då och då. Men nu har danska forskare lyckats få fram en komplett mänsklig dna-kod ur ett sådant "tuggummi".

En mörkhyad, blåögd kvinna tros ha bitit på hartsbiten.

18 december 2019 01:09

Fyndet kommer från en arkeologisk utgrävning vid Syltholm på ön Lolland i södra Danmark. Leran där har skapat ideala förhållanden för att bevara organiska lämningar.

Det här svartbruna stycket björkharts är runt 5 700 år gammal. Ur den cirka tre centimeter långa tuggbiten kunde det danska forskarlaget extrahera genomet (hela dna-koden) från en stenåldersmänniska, enligt tidskriften Nature Communications.

Det är första gången som ett fullständigt forntida mänskligt genom har utvunnits från något annat än människoben, säger docent Hannes Schroeder vid Köpenhamns universitet till AFP.

Nyligen ätit

Efter sekvensering konstaterar de att björkhartsen varit i munnen på en kvinna, som genetiskt är mer besläktad med jägare och samlare på kontinenten än med sådana i Skandinavien.

Sannolikt hade hon mörk hud, mörkbrunt hår och blåa ögon, är forskarnas slutsats.

Analysen fick dessutom fram mikrobiom (mikroorganismer i en viss miljö) från hennes mun. Forskarna har identifierat dna-fragment av flera bakterier och virus, däribland viruset Epstein-Barr (EBV), samt även djur- och växt-dna vilket kan komma från en måltid.

Bra klister

Sedan förhistorisk tid har människan framställt harts genom att bränna björknäver. Kvar blir en seg, klibbig, mörk massa – ett slags tillverkad björkkåda eller björktjära.

Fynd av björkharts har ofta bitmärken. Varför människor tuggade på slikt kan ha haft olika syften: Laga tänder. Limma ihop verktyg. Eller som läkemedel – hartsen innehåller ämnet betulin som har antiseptiska egenskaper.

Kanske var "tuggummina" effektiva mot tandbesvär och andra åkommor. Särskilt goda var de nog inte i alla fall.

Fakta: Det mänskliga genomet

Genom, ett annat ord för arvsmassa, är den totala mängden dna som finns hos en människa eller andra levande organismer.

Människans genom innehåller 22 000 gener och har två funktioner. Det lagrar det genetiska arvet och för detta vidare till dottercellerna varje gång en cell delar sig. Det sker genom en process som kallas för replikation. Det används också för att bestämma sammansättningen hos proteinerna.

Genomet är uppdelat i ett antal kromosompar som finns hos cellkärnan – hos människan finns två kromosomer av varje kromosomtyp.

Källa: Nationalencyklopedin

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Lars Pedersen/TT