De nya siffrorna visar i vilken grad de behöriga lärarna har tjänst som matchar deras kompetens. Det är en mycket problematisk bild Skolverket visar: I gymnasieskolan är drygt hälften, 52 procent, av lärarna behöriga i de ämnen de undervisar i. I grundskolan är motsvarande siffra 67 procent och i förskoleklassen 65 procent. Rapporten visar också att fyra av tio legitimerade lärare inte arbetar inom skolan eller förskoleklasser. De många utkvitterade lärarlegitimationerna visar alltså inte alls tillgången på lärare i skolorna. Ungefär var femte som arbetar som lärare har inte någon lärarexamen över huvud taget.

Sammanställningen visar att 31 procent av lärarna som undervisar i svenska i grundskolan saknar behörighet för ämnet och den aktuella årskursen. Det är den minst dåliga siffran i grundskolan. Bland mattelärarna är andelen 34 procent. Svenska som andraspråk: 55 procent. Spanska: 57 procent. Och hem- och konsumentkunskap: 70 procent.

"Det behövs en nationell handlingsplan för läraryrket och det brådskar", kommenterar Skolverkets generaldirektör i ett pressmeddelande. Hon fortsätter: "Svensk skola står och faller med tillgången på kompetenta lärare".

Det är första gången Skolverket redovisar en så detaljerad bild av lärares behörighet. Fram till nu har det endast funnits siffror på hur stor andel av lärarna som har en lärarexamen. Men redan på den nivån syns det stora behovet. Exempelvis hade förra läsåret 17 procent av alla lågstadielärare, 20 procent av mellanstadielärarna, 22 procent av högstadielärarna och 24 procent av gymnasielärarna ingen lärarexamen alls.

Att det råder brist på behöriga lärare i skolorna är alltså väl känt sedan länge. Skolor och skolhuvudmän har också vittnat om svårigheten att rekrytera vissa lärarkategorier, till exempel språk- och mattelärare. Samtidigt har lärarhögskolorna sett sig tvingade att lägga vissa av högstadielärarutbildningarna på is, eftersom sökintresset varit så lågt.

Bristen på behöriga lärare skapar stora problem för arbetsgivarna. De får nämligen bara tillsvidareanställa de lärare som har rätt behörighet och legitimation för den aktuella tjänsten. Och från och med juli nästa år får endast legitimerade lärare ansvara för undervisningen och sätta betyg. Det blir alltså än mer viktigt att ha personer med rätt kompetens på rätt plats.

Bristen på behöriga lärare sätter också press på politiker som utlovat fler lärare och/eller mindre klasser. Skolverkets uppmaning till regeringen som sagt en nationell handlingsplan och att man låter utreda om det går att skapa fler vägar in i läraryrket utan att för den skull sänka kraven. Med andra ord: utflödet från lärarutbildningarna räcker inte. Skolverket vill också se att huvudmännen tar ett större ansvar för kompetensförsörjning, som fortbildning.