Studenter inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi ska ha minst nio timmar i veckan på schemat, enligt förarbeten till dagens ersättningssystem. Ändå hamnar 64 procent av kurserna på dessa områden under den gränsen, snittet är 8 timmar, visar en studie från Universitetskanslersämbetet.

För studenter inom naturvetenskap, teknik och farmakologi är ersättningen från staten dubbelt så hög, och där är snittet 15 lärarledda timmar i veckan.

Sämst i klassen

Den genomsnittliga tiden lärarledd undervisning, tio timmar i veckan, är bland de lägsta i hela Europa. Sverige var sämst av alla länder i den återkommande enkätundersökningen Eurostudent som kom i år.

Det är så klart jättetråkigt och visar ju verkligen var vi har hamnat, säger Jacob Adamowicz, ordförande i Sveriges förenade studentkårer.

Svenska studenter vill ha mer kontakt med lärarna, menar han.

Allmänt sett så vill ju studenter ha kontakt med sina lärare, det är ju på något sätt grunden i en bra utbildning att man faktiskt får möjlighet att träffa sina lärare. Vi har påpekat problemet med de få lärarledda timmarna under en längre tid, säger Adamowicz.

Lärarna jobbar mer

Hans bild bekräftas av olika enkätundersökningar som genomförts av bland andra Högskoleverket och olika fackförbund. Det är framför allt studenter inom samhällsvetenskap, ekonomi och juridik som vill ha mer lärarledd undervisning, och inte känner sig lika nöjda med sina utbildningar.

Tyvärr har vi också en situation som är lite av en paradox, där lärare uppger att de jobbar mer och mer, samtidigt som studenter säger att de träffar sina lärare mindre och mindre. Det tror vi kommer vara ett stort problem i framtiden, säger Jacob Adamowicz.