Låst läge i brandmannakonflikten

Läget i den så kallade brandmannakonflikten är oförändrat. Nu ställer sig samtliga deltidsbrandmän i det ursprungliga förbundet bakom kravet på oförändrad befälsersättning.

30 december 2014 13:28

Dagarna innan jul sa 40 av 57 deltidsbrandmän i Vikingstad, Bestorp, Ulrika och Ljungsbro upp sig i protest. Bakgrunden är en segdragen tvist om befälsersättningen inom Räddningstjänsten östra Götaland (RTÖG).

I mellandagarna bjöd deltidsbrandmännen in Corren för att lägga fram sin syn på konflikten. Sammanlagt kom tolv styrkeledare, varav en handfull också är platschefer, till stationen i Ljungsbro i fredags kväll.

Bortsett från de helt nya medlemskommunerna Åtvidaberg, Söderköping och Valdemarsvik var samtliga sju deltidsstationer representerade.

– De måste inse att deltidssidan också kostar pengar. Vi är inte längre bönder som kommer när kyrkklockorna ringer. Det känns som vi inte är med i organisationen, säger Martin Eriksson, platschef i Bestorp.

Konflikten må vara komplicerad, men deras krav är enkelt: Sänk inte befälsersättningen och betala samma lön för samma arbete.

– Vi har sagt att vi inte går ner i lön. De sänker oss till den nivå som var på 90-talet, säger Martin Eriksson.

Fram till april i år har befälen fått 1 400 kronor var - 800 kronor i månaden plus 600 kronor per jourvecka - genom ett lokalt avtal. Efter att avtalet sagts upp betalade arbetsgivaren endast 326 kronor för samma vecka, vilket är miniminivån enligt det centrala avtalet. I oktober återinfördes dock en tidigare ersättning på 653 kronor per befälsvecka. Månadsersättningen har strukits helt.

Hittills har RTÖG inte lämnat något skriftligt bud, men muntligt talas det på vissa stationer om en femhundring som ska delas mellan två befäl - före skatt.

– Man blir irriterad och förbannad helt enkelt, säger Jan Båvemyr, platschef i Östra Husby.

Befälen på hans station överväger att avsäga sig befälsrollen och återgå till att "bara " vara brandmän.

Även Magnus Nord, styrkeledare i Krokek, är missnöjd:

– Det känns inte som de värdesätter det man gör.

Bengt Johansson, styrkeledare i Vikingstad:

– Det här är inget vi önskar, det är viktigt att poängtera. Men det är inga besparingar och då undrar vi varför de gör så här.

Också i Skärblacka överväger flera att sluta.

Inte heller tycker styrkeledarna att deras överordnade Mikael Skoog var ärlig i intervjun med Corren före jul. Skoog sa då följande om det forna avtalet: "Det var ett väldigt bra och förmånligt avtal. Vi var den enda räddningstjänsten i hela Sverige som hade det avtalet, det fanns ingen annanstans."

Enligt statistik från Brandmännens riksförbund, som styrkeledarna har med sig, finns det flera kommuner som faktiskt har ännu bättre avtal. Som Ale, Kungälv, Lycksele, Norsjö och Storuman. Ytterligare ett tiotal räddningstjänster ligger alla över tusenlappen per befälsvecka.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!