Niondeklassarnas snittbetyg upp ett snäpp till

Elevkullen som lämnade grundskolan i våras klarade sig relativt bra, betygsmässigt.

Andelen gymnasiebehöriga ligger nämligen kvar på en jämförelsevis hög nivå. Dessutom är snittbetyget, meritvärdet, det bästa hittills.

Möjligen kan detta väcka någon förhoppning inför den kommande Pisarapporten.

26 september 2019 09:30

Varje höst sammanställer Skolverket statistik över betygsresultat för de niondeklassare som lämnade grundskolan i våras. Årets rapport visar inga anmärkningsvärda förändringar, jämfört med fjolåret. Å andra sidan kom ett positivt trendbrott i fjol, med en tydligt högre andel som blev behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. År 2017 var andelen 82,5 procent, i fjol 84,4 procent och i år 84,3 procent.

Men statistiken visar också att elevernas bakgrund har fortsatt stor betydelse för skolresultaten. Högutbildades barn, och elever födda i Sverige klarar sig generellt mycket bättre än elever från lågutbildade hem och invandrade elever.

Olösta frågor

När Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson sammanfattar läget lyder det, kraftigt förkortat: Det kunde vara bättre.

Man gör fortsatt ett bra arbete på många håll. Men vi har problem i svensk skola och så länge de inte är lösta tror jag inte att vi kommer att få avsevärt förbättrade resultat.

Ett av de största problemen är lärarbristen, fortsätter han.

Det är fortsatt så att vi har brist på lärare, och det är fortsatt så att vi har färre legitimerade lärare i de skolor där de resurssvaga eleverna går. Vi har över huvud taget fortsatta problem med skolsegregationen, alltså variationen mellan skolor beroende på i vilket område de ligger. Där har inget hänt, säger Peter Fredriksson.

Likvärdighetsbidraget, det stora statsbidraget som ska bidra till bättre skolresultat och en mer jämlik skola, är ingen garanti för en förändring, enligt Peter Fredriksson.

Det beror på vad man gör med pengarna. Man kan styra med statsbidrag, men det gäller då att skolchefer och skolledare har kompetens för att använda pengarna rätt.

Frågetecken för tjejerna

Men det finns också tänkbart positiva signaler i Skolverkets statistik. En är att en större andel killar klarar gymnasiebehörigheten.

Det är möjligt att skolan tar ett större ansvar för pojkarna, men det är inte säkert. Förklaringen ligger snarare i att vi åren kring 2015 hade en väldigt stor invandring, med många pojkar i skolåldern. Den gruppen är mindre nu, säger Peter Fredriksson.

Till saken hör att behörigheten bland tjejer samtidigt försämrats lite.

Den lilla förändringen vi ser kan vi inte förklara, tillstår Peter Fredriksson.

Snart Pisa

En annan möjlig positiv signal är att det genomsnittliga meritvärdet, alltså snittbetyget, fortsätter att stiga.

Det är inte självklart att ett högre meritvärde betyder att eleverna kan mer. Betyg i ett nytt betygssystem tenderar att stiga med tiden. Men det är viktigt att komma ihåg att de senaste internationella studierna visat att svenska elever faktiskt har bättre kunskaper i dag än för några år sedan, säger Peter Fredriksson.

I december presenteras resultaten från den senaste Pisaundersökningen, som genomfördes 2018. Kan betygsresultaten från 2018 och 2019 antyda något om de svenska elevernas resultat i undersökningen?

Det är svårt att spekulera i. Men vi vet att det finns ett samband mellan resultat i internationella studier och betyg. Så det finns väl indikationer som gör att man kan ha en förhoppning om att Pisaresultaten i alla fall inte ska försämras, säger Peter Fredriksson.
Fakta: Behörighet och snittbetyg

Andel elever (i procent) som var behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram 2013–2019.

ÅrAndel eleverFlickorPojkarGenomsnittligt meritvärde
201387,689,086,3213,1
201486,988,385,5214,8
201585,687,383,9217,1
201683,187,779,0216,3
201782,586,479,2215,7
201884,486,782,3220,8
201984,385,882,9221,7

Källa: Skolverket


Fakta: Vad menas med behörighet?

Niondeklassare måste ha godkända betyg i ett visst antal ämnen i slutbetyget för att få börja på ett nationellt gymnasieprogram.

Kraven är högre satta för de högskoleförberedande programmen.

För alla krävs godkända betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska.

Utöver det gäller:

Yrkesprogram: godkända betyg i ytterligare fem ämnen.

Estetiska programmet: godkända betyg i ytterligare nio ämnen.

Ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammen: godkända betyg i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap samt ytterligare fem ämnen.

Naturvetenskaps- och teknikprogrammen: godkända betyg i biologi, fysik och kemi och ytterligare sex ämnen.

De behörighetssiffror som redovisats i artikeln gäller de lägst satta kraven, alltså behörighet till yrkesprogram.

Källa: Skolverket

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Anna Lena Wallström/TT