Ehsan, som egentligen heter något annat, är född och uppvuxen i Afghanistan. För snart två år sedan kom han hit till Sverige. Ensam.

Sedan dess har han bott på ett HVB-hem i Motala och även börjat studera vid språkintroduktionsprogrammet på en av stadens gymnasieskolor.

– Nästa steg för honom är att försöka komma in på en vanlig utbildning. Han vill bli elektriker, säger Ehsans ombud Lovisa Göransdotter.

Artikelbild

| Ensamkommande. Ehsan, som egentligen heter något annat, bor och pluggar i Motala. Nu riskerar han att tvingas flytta härifrån.

– Nyligen har han även fått en individuell studieplan att följa. Han pratar dessutom jättebra svenska och har fått bra vitsord av sin lärare, tillägger hon.

Det var för drygt en och en halv månad sedan, den 1 juli, som det nya ersättningssystemet för mottagandet av ensamkommande trädde i kraft. Vilket i praktiken innebär att kommunerna inte längre anser sig ha någon möjlighet att låta unga över 18 år bo kvar i väntan på asylbesked.

Tidigare i somras fyllde Ehsan just 18 år. Så sent som i förra veckan avslog Socialnämnden hans ansökan om fortsatt boende i Motala kommun. Därför har han nu tilldelats en rum på en flyktingförläggning i en annan östgötsk ort. Vilket är en lösning som Lovisa Göransdotter inte anser är lämplig.

– Hela hans trygghet i Sverige är kopplat till det HVB-hem som han bor på. Han har posttraumatiskt syndrom och tänker även suicidala tankar. I sitt hemland har han varit med om hemska övergrepp som han även har vittnat om i rätten. Så vi vill att det ska göras en individuell biståndsbedömning i det här fallet eftersom han har råkat ut för saker som gör att det skulle kunna kännas otryggt för honom att dela boende med andra män, säger Lovisa Göransdotter.

Artikelbild

| Orolig. Lovisa Göransdotter är Ehsans ombud: "Hela hans trygghet är kopplat till det HVB-hem som han bor på", säger hon.

Hur mår han för tillfället?

– Inget bra. Han är orolig. Stressad. Sover dåligt.

Nyligen beslutade regeringen att erbjuda kommunerna medel för att asylsökande ungdomar som fyllt 18 år ska kunna gå färdigt sin gymnasieutbildning. Förslaget är att 195 miljoner kronor ska fördelas över landets kommuner. För Motalas del skulle det innebära ett bidrag på totalt 800 000 kronor.

Lovisa Göransdotter vädjar därför till kommunen att snarast besluta om nya riktlinjer så att dessa ungdomar slipper avbryta en pågående gymnasieutbildning på orten.

– I städer som Stockholm och Uppsala har man redan meddelat att ungdomarna ska få stanna kvar i väntan på asylbeslut. Varför skulle Motala kommun vara sämre? Vad ska de annars använda pengarna till om inte detta?