Ett oväntat väntat resultat, säger Daniel Waldenström, gästprofessor på det franska universitetet École d'économie de Paris.

Men marknaden reagerar starkt. Riskpremien på franska räntor faller. Parisbörsen rusar med bankaktier som draglok. Och euron närmar sig den högsta nivån sedan Donald Trump valdes till USA:s president i november i fjol.

Favorit i andra omgången

Det som många investerare såg som ett skräckscenario, med två missnöjespolitiker med ett franskt EU-utträde på programmet i en andra valomgång, inträffade inte.

Macron är nu marknadens favorit i andra omgången den 7 maj. Han leder stort i opinionsmätningarna, med cirka 60 procent av rösterna. Dessutom brukar vinnaren i första rundan vinna rond två i franska val, samtidigt som Nationella fronten i liknande lägen historiskt har haft svårt att mobilisera väljare.

Men det finns en osäkerhet kopplad till vänsterpopulisten (Jean-Luc) Mélenchons väljare, säger Daniel Bergvall, ekonom på storbanken SEB.

Waldenström är inne på samma spår.

Man ska inte underskatta Le Pen. Väljarunderlaget är betydligt större än vad det skulle vara om det bara rörde sig om en svans i höger-vänster-skalan, säger han.
Missnöjesväljarna enas i någon sorts fiendedefinition snarare än att de har en politik de vill föra.

Stora utmaningar

Frexit, ett franskt EU-utträde, ser nu mindre aktuellt ut än inför första valomgången. Men ekonomerna ser stora utmaningar för nästa regering, oavsett om det blir Le Pen eller Macron som flyttar in i Élyséepalatset.

Den svåraste nöten att knäcka blir samarbetet med nationalförsamlingen efter parlamentsvalet i juni. Till följd av valsystemet, med majoritetsvalkretsar som gynnar etablerade partier, väntas det franska parlamentet vara dominerat av socialister och republikaner även i framtiden.

Bergvall och Waldenström antar att Macrons mittenspår är enklare att förankra i vad som antas bli en splittrad nationalförsamling. Le Pens protektionism, främlingsfientlighet och populism skulle troligen möta hårdare motstånd bland de etablerade partiernas ledamöter.

Ett scenario är att Macron utser en teknokratisk regering, utan förankring i parlamentet.

Om det inte skulle fungera kan det bli en konstitutionell kris, säger Waldenström.

Den skulle i sin tur kunna sluta i en sjätte fransk republik, där presidentens makt minskas i förhållande till parlamentet.