Vid årsskiftet fanns det 1 580 hushåll i tomtkön. Nu är det 1 948 och när året är slut lär siffran ha passerat 2 000.

– Varje dag kommer det 2–5 nya familjer till kön. Det är ett jättedrag efter tomter. Jag har aldrig sett något liknande, säger Christer Berkesand, som administrerat tomtkön sedan 1989.

Tomtkön har visserligen varit ännu längre, över 4 000, men det var på 1970-talet när det var gratis att stå i kön. Numera kostar det 300 kronor om året.

Artikelbild

| Drömmen för många. I Vikingstad, där bilden är tagen, finns chansen. Nästa år släpps nya tomter där.

Som kortast – 250 hushåll – var kön under den kraftiga lågkonjunkturen på 1990-talet. Därefter växte den stadigt för att stabilisera sig på en nivå på drygt 1 300. Men i fjol började den växa och i år har ökningstakten tilltagit.

Ett bevis på den stora efterfrågan fick kommunen nyligen när 47 tomter släpptes i Harvestad. 237 presumtiva köpare anmälde sitt intresse.

– Det är rekord. Normalt brukar det vara 40–50 intresseanmälningar per område, berättar Berkesand.

Den som stått längst i kön av dem som får en tomt i Harvestad började köa 1973. Hur lång kötid det behövdes för att få den 47:e och sista tomten är ännu inte klart.

Artikelbild

| Drömmen för många. Men svåruppfylld, om man vill bygga sin villa nära Linköpings centrala delar.

Köat sedan februari 1967

Allra först i Linköpings tomtkö står en man i Vidingsjö som har köat sedan februari 1967.

Men det går faktiskt att få en tomt utan att köa. Det finns 18 lediga tomter i Brokind, 19 i Nykil och 3 i Maspelösa – tomter som släpptes för flera år sedan. Men många i kön har önskemål om specifika områden och bidar sin tid. En del hoppas på en central tomt.

– Men det kommer aldrig att hända. De tomter som släpps ligger i utkanterna, som till exempel Vikingstad, säger Berkesand.

Lovade att halvera kön

Tomtkön har varit föremål för politiska debatter och löften genom åren. 2006 lanserade till exempel Paul Lindvall (M) vallöftet att halvera kön under mandatperioden. Det gick sådär – kön minskade, men bara marginellt.

Dagens ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, Elias Aguirre (S), är försiktig med löften.

– Det kommer säkert att vara ett fortsatt hårt tryck på tomter. Men jag hoppas att vi åtminstone kan få stopp på ökningen och minska kön lite.

Elias Aguirre tycker inte att den långa tomtkön är enbart negativ.

– Det är ju positivt att många vill bo i Linköping och bygga villa här.

Många tomter i Vikingstad

I snitt släpps 40 tomter om året till tomtkön. I november kommer 9 kommunala tomter i Västerlösa och i vår 23 tomter i Norrberga, Sturefors. Nästa stora tilldelning blir i Vikingstad, där kommunen räknar med att kunna släppa 50–75 tomter nästa år. Dessutom pågår planarbeten i Berg, Ljungsbro och Skeda udde.

Djurgården var från början tänkt att bli ett stort villaområde, men kommunen har ändrat sig och i den första etappen blir det i stället flerfamiljshus och radhus.

– Det är en strategi som det råder politisk enighet om, att bygga tätare i mer centrala lägen och lägga villorna längre ut. Till exempel i Vikingstad, säger Aguirre.

Veckans beslut av Riksantikvarieämbetet – att skydda odlingslandskapet vid Tuna gård – kan sätta käppar i hjulet för ett riktigt stort villaområde i Ekängen.

– Det berör direkt 1 200 bostäder som är planerade på statens mark och indirekt 1 200 andra bostäder samt ett centrum och en kollektivtrafikväg. Minst hälften av de planerade bostäderna är villor. Vi håller nu på att uppmärksamma staten på vilka följder beslutet får – vi är inte säkra på att det gått upp för dem. Vi måste hur som helst börja titta på alternativ till Ekängen nu, säger Elias Aguirre.